Ni minns säkert alla vad FF betydde för oss när vi var yngre, FöräldrarFritt och en chans att laja ryskaposten eller helt enkelt bara släcka lampan och dansa tryckare. Vilket egentligen bara innebar att man kramades stående på en fot i taget, liksom vaggandes fram och tillbaka.
Nå ja, det var då det, idag har FF en helt annat betydelse för mig. FF står för framgångsfaktorer.
Vilka är då Skeboåns Sportfiskes framgångsfaktorer?
Öringen:Som sagt, öringen själv är en sådan faktor.
Att den finns är konstaterat och även att den försöker att reproducera sig i ån är också ett faktum.
Att det också är storvuxen öring vet vi också, fiskar på runt 4kg och upp till 8kg har setts vid flera tillfällen.
Ån:
Ån är också en sådan faktor.
Den har vi nu under mer än två års tid följt upp och konstaterat att den har alla förutsättningar till att bli ett bra havsöringsvatten. De naturliga skydd som finns längs många sträckor av ån i form av träd och liknande är precis vad öringen behöver för att få det "tak" den vill ha vid leken.
Regleringen:Vattentillgången är ytterligare en faktor.
Här ser vi faktiskt att regleringen av vattnet blir till en fördel för oss, OM den används och styrs på rätt sätt naturligtvis.
Ån är en slättlandså vilket medför en del problematik med avdunstningen, utdikning, växtlighet med mera. Men regleringen medför här att det alltid finns vatten i ån för att försörja den industri som ligger vid åns mynning. Avrinningsområdet är också väldigt stort vilket också är en fördel då nederbörd fångas upp på ett stort område.
Det som behövs är ett annat synsätt när det gäller avtappningen vid den sista dammen innan Edeboviken och ut mot skärgårdshavet.
Idag går en mängd vatten under dammluckorna istället för att använda vandringsvägen som en del i regleringen av ån. Trappen står torr och kubikmeter efter kubikmeter rinner i vårt tycker fel väg.
Om vi tillsammans skulle kunna finna ut ett sätt till bättre reglering så skulle också fisken kunna röra sig ut och in i ån och den biologiska mångfalden därmed säkras. Vilket i sin tur också medverkar till att vi uppfyller de krav som ställs enligt vattendirektivet och på så sätt undkommer vi de hot om vite som föreligger från EU om dessa krav inte uppfylls.
Detta, plus det faktum att industrin som nyttjar åns vatten kommer att få positiv publicitet kommer bara att kunna ge en win win situation.
Årensning:
En gång om året så klipps hela ån med start i Skebobruk och hela vägen ner till dammluckorna i Hallstavik.
Också det en faktor som bidrar till bättre förutsättningar för ån och dess innevånare.
Odlingslandskapet/Markägarna/Industri:
Längs hela åns sträckning så finns en mängd olika markägare. Att tillsammans med dom fortsätta arbetet med ån, regleringen är en förutsättning för ett lyckat resultat. Tittar vi sedan i förlängningen på det mål vi har att få igång ett fiske i ån så är en av förutsättningarna att tillsammans med dessa starta upp en fiskevårdsföreningen som har för avsikt att dels skydda det odlingslandskap och den djurhållning som finns längs ån, alltså att helt enkelt belägga vissa delar av ån med fiskeförbud. En fiskevårdsföreningen har också till uppgift att fortsätta arbetet i och kring ån med fortlöpande åtgärder för den biologiska mångfalden.
Tillsammans kan vi också ta en dialog med vattenägaren, den industri som nyttjar vattnet för att tillsammans verka för en bättre reglering av åns flöde vilket påverkar alla till det bättre.
En grundförutsättning är dock att industrin för den mängd vatten som behövs i deras process.
Närheten:
Om vi tänker oss att vi drar en linje som sträcker sig bara 10mil ut från Skeboån så ser vi direkt vilket stor upptagningsområde vi träffar.
Städer som Stockholm, Uppsala, Gävle hamnar direkt inom detta ormåde.
Man kan till och med, med bussens hjälp ta sig från soffan och fram till första fiskeplats.
Sportfiskare är vana att röra sig över stora områden, så en timmes bilfärd är ingenting i sammanhanget.
Möjligheterna finns alltså till ett mycket lyckat resultat och i vår dröm kan vi se ett vatten som mycket väl skulle, i en förlängning, kunna mäta sig med många av de bästa havsöringsvatten som finns i detta land.
Det gäller att omsätta en dröm, ett mål till direkt handling och se hindren som möjligheter istället för enbart hinder.
Olikheterna i detta projekt är sådana ytterligheter som tillsammans kan ses med den negatives ögon som allt för stora och därmed oövervinnerliga.
Jag skulle vilja vända detta till att olikheterna är vår gemensamma styrka.
Detta skulle kunna bli ett projekt som skulle ge ringar på vattnet över hela landet och skapa mängder och god publicitet till hela regionen och till de inblandade, att kring samma resurs, vattnet, kunna bedriva både jordbruk, fiska efter storvuxen havsöring samtidigt som vi kan tillverka högkvalitativa papperprodukter.
Det som nu återstår är att sammanföra dessa faktorer under ett och samma tak, plus att Norrtälje Kommun, Länsstyrelsen och Stockholmsstad också tar sin del av kakan för att dröm skall bli verklighet.
Vad vet vi då om de tre sist nämnda?
Norrtälje Kommuns ambition är att profilera sig bland annat inom turismen, så varför då inte kring våra sjöar, åar och hav.
Det tog dock ett bra tag innan kommunen svarade på våra mail, men nu har ändå ett första steg tagits, vilket jag hoppas kommer att bli bara bättre och bättre.
En ny kontakt som jag tagit är med kommundiriktören som i sitt svar lämnat dörren öppen för att vi skall träffas och diskutera vidare
Länsstyrelsen via länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson har skickat positiva signaler om Skeboåns förträfflighet som tänkt havsöringsvatten, vilket ni kunde läsa i föregående inlägg här på bloggen, och i det tidningsurklipp som finns med där.
(Länk här)
Stockholmsstad och då främst Sverker Lovén har följt oss sedan starten och fortlöpande fått information om vårt arbete och har skickat signaler om att kunna hjälpa till med medel för att biotopvårda delar av ån med LONA bidrag.
Och till sist, ett ytterligare möte med markägarna är tänkt att tas nu under maj månad för fortsatta diskussioner.
Nu händer det också lite saker, efter en kortare mailtrafik mellan mig och kommundiriktören så kommer han att besöka oss den 9 Maj för två timmars information om och kring vårt projekt.
Ett möte som vi ser fram emot.
Och jag kan bara kommentera detta med, att jag gillar folk som tar tag i saker och inte gör allting så omständigt.
Väl mött Per Nordenstam.
Allt finns där, alla som kan göra detta möjligt är kontaktade, det gäller för oss och de inblandade att inse vilken roll man skall ta eller få och sen tillsammans jobba mot drömmen, mot målet.
Allt detta bara en timmes färd norr om vår huvudstad.
En timme är samma tid som många i Stockholm tillbringar i en bilkö i morgontrafiken mellan Täby och Bergshammraavfarten, en sträcka på dryga 7km.
read more
Nå ja, det var då det, idag har FF en helt annat betydelse för mig. FF står för framgångsfaktorer.
Vilka är då Skeboåns Sportfiskes framgångsfaktorer?
Öringen:Som sagt, öringen själv är en sådan faktor.
Att den finns är konstaterat och även att den försöker att reproducera sig i ån är också ett faktum.
Att det också är storvuxen öring vet vi också, fiskar på runt 4kg och upp till 8kg har setts vid flera tillfällen.
Ån:
Ån är också en sådan faktor.
Den har vi nu under mer än två års tid följt upp och konstaterat att den har alla förutsättningar till att bli ett bra havsöringsvatten. De naturliga skydd som finns längs många sträckor av ån i form av träd och liknande är precis vad öringen behöver för att få det "tak" den vill ha vid leken.
Regleringen:Vattentillgången är ytterligare en faktor.
Här ser vi faktiskt att regleringen av vattnet blir till en fördel för oss, OM den används och styrs på rätt sätt naturligtvis.
Ån är en slättlandså vilket medför en del problematik med avdunstningen, utdikning, växtlighet med mera. Men regleringen medför här att det alltid finns vatten i ån för att försörja den industri som ligger vid åns mynning. Avrinningsområdet är också väldigt stort vilket också är en fördel då nederbörd fångas upp på ett stort område.
Det som behövs är ett annat synsätt när det gäller avtappningen vid den sista dammen innan Edeboviken och ut mot skärgårdshavet.
Idag går en mängd vatten under dammluckorna istället för att använda vandringsvägen som en del i regleringen av ån. Trappen står torr och kubikmeter efter kubikmeter rinner i vårt tycker fel väg.
Om vi tillsammans skulle kunna finna ut ett sätt till bättre reglering så skulle också fisken kunna röra sig ut och in i ån och den biologiska mångfalden därmed säkras. Vilket i sin tur också medverkar till att vi uppfyller de krav som ställs enligt vattendirektivet och på så sätt undkommer vi de hot om vite som föreligger från EU om dessa krav inte uppfylls.
Detta, plus det faktum att industrin som nyttjar åns vatten kommer att få positiv publicitet kommer bara att kunna ge en win win situation.
Årensning:
En gång om året så klipps hela ån med start i Skebobruk och hela vägen ner till dammluckorna i Hallstavik.
Också det en faktor som bidrar till bättre förutsättningar för ån och dess innevånare.
Odlingslandskapet/Markägarna/Industri:
Längs hela åns sträckning så finns en mängd olika markägare. Att tillsammans med dom fortsätta arbetet med ån, regleringen är en förutsättning för ett lyckat resultat. Tittar vi sedan i förlängningen på det mål vi har att få igång ett fiske i ån så är en av förutsättningarna att tillsammans med dessa starta upp en fiskevårdsföreningen som har för avsikt att dels skydda det odlingslandskap och den djurhållning som finns längs ån, alltså att helt enkelt belägga vissa delar av ån med fiskeförbud. En fiskevårdsföreningen har också till uppgift att fortsätta arbetet i och kring ån med fortlöpande åtgärder för den biologiska mångfalden.
Tillsammans kan vi också ta en dialog med vattenägaren, den industri som nyttjar vattnet för att tillsammans verka för en bättre reglering av åns flöde vilket påverkar alla till det bättre.
En grundförutsättning är dock att industrin för den mängd vatten som behövs i deras process.
Närheten:
Om vi tänker oss att vi drar en linje som sträcker sig bara 10mil ut från Skeboån så ser vi direkt vilket stor upptagningsområde vi träffar.
Städer som Stockholm, Uppsala, Gävle hamnar direkt inom detta ormåde.
Man kan till och med, med bussens hjälp ta sig från soffan och fram till första fiskeplats.
Sportfiskare är vana att röra sig över stora områden, så en timmes bilfärd är ingenting i sammanhanget.
Möjligheterna finns alltså till ett mycket lyckat resultat och i vår dröm kan vi se ett vatten som mycket väl skulle, i en förlängning, kunna mäta sig med många av de bästa havsöringsvatten som finns i detta land.
Det gäller att omsätta en dröm, ett mål till direkt handling och se hindren som möjligheter istället för enbart hinder.
Olikheterna i detta projekt är sådana ytterligheter som tillsammans kan ses med den negatives ögon som allt för stora och därmed oövervinnerliga.
Jag skulle vilja vända detta till att olikheterna är vår gemensamma styrka.
Detta skulle kunna bli ett projekt som skulle ge ringar på vattnet över hela landet och skapa mängder och god publicitet till hela regionen och till de inblandade, att kring samma resurs, vattnet, kunna bedriva både jordbruk, fiska efter storvuxen havsöring samtidigt som vi kan tillverka högkvalitativa papperprodukter.
Det som nu återstår är att sammanföra dessa faktorer under ett och samma tak, plus att Norrtälje Kommun, Länsstyrelsen och Stockholmsstad också tar sin del av kakan för att dröm skall bli verklighet.
Vad vet vi då om de tre sist nämnda?
Norrtälje Kommuns ambition är att profilera sig bland annat inom turismen, så varför då inte kring våra sjöar, åar och hav.
Det tog dock ett bra tag innan kommunen svarade på våra mail, men nu har ändå ett första steg tagits, vilket jag hoppas kommer att bli bara bättre och bättre.
En ny kontakt som jag tagit är med kommundiriktören som i sitt svar lämnat dörren öppen för att vi skall träffas och diskutera vidare
Länsstyrelsen via länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson har skickat positiva signaler om Skeboåns förträfflighet som tänkt havsöringsvatten, vilket ni kunde läsa i föregående inlägg här på bloggen, och i det tidningsurklipp som finns med där.
(Länk här)
Stockholmsstad och då främst Sverker Lovén har följt oss sedan starten och fortlöpande fått information om vårt arbete och har skickat signaler om att kunna hjälpa till med medel för att biotopvårda delar av ån med LONA bidrag.
Och till sist, ett ytterligare möte med markägarna är tänkt att tas nu under maj månad för fortsatta diskussioner.
Nu händer det också lite saker, efter en kortare mailtrafik mellan mig och kommundiriktören så kommer han att besöka oss den 9 Maj för två timmars information om och kring vårt projekt.
Ett möte som vi ser fram emot.
Och jag kan bara kommentera detta med, att jag gillar folk som tar tag i saker och inte gör allting så omständigt.
Väl mött Per Nordenstam.
Allt finns där, alla som kan göra detta möjligt är kontaktade, det gäller för oss och de inblandade att inse vilken roll man skall ta eller få och sen tillsammans jobba mot drömmen, mot målet.
Allt detta bara en timmes färd norr om vår huvudstad.
En timme är samma tid som många i Stockholm tillbringar i en bilkö i morgontrafiken mellan Täby och Bergshammraavfarten, en sträcka på dryga 7km.
