Ads 468x60px

About Me

Natur och fiskeintresset delar vi sedan många år. För oss ligger fisket med fluga varmast om hjärtat. Mer om oss kan ni läsa under Projektet - Om oss.

fredag 27 juni 2014

Dåtid, nutid och en glad upptäckt

Då:
Ett kraftigt bevuxet litet strömparti av ån, där vattnet till stora delar letade sig fram på 2/3 delar av strömmen. Kraftigt sedimenterad på vissa delar.

 


Nu:
Flöde över hela ån, påbörjad stensättning för att vi sedan ska kunna bygga både uppväxt- och lekplatser. På vissa delar så har den mjuka bottnen tagits bort och fram har nu kommit en fin grus- och sandbotten, som kommer att bli en bra stomme att jobba vidare på.
Grundjobbet är påbörjat, nu skall hela sträckan luckras upp för att färdigställa för lekgruset och ytterligare några stora stenar skall ställas i på den blanka delen i bilden. Nedströms kommer mängder med "kattskallar" att slängas i som blir en bra stomme i de kommande uppväxtområdet. 



En mycket trevlig spaning från dagen var att få se både ettåriga och i år kläckta yngel.
Tyvärr fanns varken håv eller balja för ändamålet med idag, men ny spaning kommer att göras. 

 
-Häng inte med huvudet, mamma kommer snart med mat.

- Var det någon som sa mat!

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

read more

torsdag 26 juni 2014

Dags för lite före och efter bilder.

Först tänkte jag fortsätta lite kring ett tidigare inlägg som tog upp detta kring klippningen av ån. Nedan så finns tre bilder, de två första är tagna innan vi påbörjade arbetet vid bron. Titta speciellt på växtligheten, kraftigt bevuxen med trögt flöde och vid vare steg vi tog genom detta så "dammade" växterna av sig mängder av sediment, fröer och annat som fastnat.
Den undre av de tre bilderna är samma område, fast taget ifrån bron. Den röda linjen i bilden visar hur långt ned vi slagit själva. Som ni ser så är ån fortsatt bevuxen men nu inte lika illa som tidigare. På den nedre bilden så har vi inte slagit än i år, vilket också visar att vi på bara ett år påverkat den kraftiga beväxningen i ån genom på vilket sätt vi slår.
Fördelar, ett jämnare flöde, mindre risk för stillastående vatten och därmed höjning av vattentemperaturen och åns predatorer har inte uppväxtområdet som sin naturliga ståndplats.

 



På nästa sekvens av bilder så är det området under bron som nu sakta men säkert genomgår en "make over".
Sedan tidigare så är ån breddad uppströms med drygt 1,5m och delvis sänkt med cirka 20-30cm. Nu var det dags att ta tag i den stenkross som legat under bron som fyllning och som under åratal "hamnat" i ån på ett eller annat sätt.

 
Så här såg det ut när vi påbörjade arbetet. Sten slam och sediment i en geggig röra. Vattnet framför och bakom stod helt stilla, djupet som ni ser 0 cm.

 
Förra årets arbete var att kasta upp mängder av sten där den hörde hemma, som fyllning runt brofundamenten.
Öppna kanaler igenom området för att kunna fördela åns flöde över hela det tänkta lekområdet nedströms. Djupet nu kring 5cm i de små kanalerna.
 
I år så har den sista av stenraderna förpassats till land och kvar på botten finns nu mindre sten, rötter och grus. Djupet över hela området går nu från 5-10cm vilket är mycket bra för mindre fisk och kräftor som får skydd här.
Det har också medfört att den nedströms liggande leknacken nu har ett bättre flöde över hela nacken och på så sätt är också risken lite mindre för att den skall slamma igen.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


read more

söndag 15 juni 2014

Besök vid den "lilla ån"

Djupt ner i en liten dalsänka ligger den lilla ån. De stora alarna längs dess stränder kramar om ån och ger dess innevånare skydd mot sol och vind. De metalicblå jungfrusländorna far från vasstrå till vassstrå, här och var slår de sig ned, breder ut sina vingar och hoppas att damerna längs ån skall tycka att just han är den vackraste av dem alla.

Medans vårvintern fortfarande höll oss i en bra grepp så träffade vi gänget bakom den lilla ån för att sätta oss gemensamt och diskutera kring detta med biotopvård och restaurering av vattendrag. Vi hade många intressanta möten, men vi ville nog alla att det så fort som möjligt skulle bli varmt och skönt ute så att vi kunde ge oss i kast med vinterns alla planer med våra respektive vattendrag. Och nu stod vi där, solen värmde från en delvis klar himmel, fåglarna sjöng ikapp i alskogen och här och var, vulgator och gula forssländor som kan få vilken flugfiskare som helst att gå i självspinn.
Idag hade vi blivit inbjudna att deltaga tillsammans med Erik Degerman från SLU och Gunilla från Länsstyrelsen vid en promenad längs ån.  

Erik ( i rött) delar med sig av sina kunskaper 

 

 
Nästan trolskt vacker ringlar hon sig fram genom alskogens nästan mangrove lika rotsystem, här och var stilla och lugn och bakom nästa krök lätt silverfärgad när vattnet letar sig fram över block och klipphällar.

 
T.v Uffe, kanske spanar han efter vak. 
T.h Per, som gör det enda rätta när man pratar vattenvård, han kliver i.

Som i alla vatten drag på våra breddgrader så brottas dom med hot och faror.
Här är det diskussion kring en möjlig väg att bygga en fosforfälla/damm.
Vid vårflod eller mycket regnande så blir detta område bara lera som sen "kalvar" och för med sig mängder av slam och sediment ut i den lilla ån.
En möjlig väg är att bygga en liten damm som samlar upp detta innan vattnet sen fortsätter ut i ån.

"hej hå hej hå, hem från ån vi gå"

Det var en mycket intressant dag och kul att återse gänget bakom arbetet med ån och höra Erik och Gunilla pratat om möjliga vägar för det fortsatta arbetet.
Vi insåg att trots att våra vattendrag i grunden ser väldigt olika ut så finns många likheter i vårt sätt att arbeta och det är kul att ha ett projekt på så pass nära håll som vi kan föra en dialog med och kanske till och med i förlängningen hitta möjliga samarbetsformer kring.

Stort tack till John och gänget bakom den lilla ån för inbjudan och besöket, och ett stort tack till Erik och Gunilla för de intressanta samtalen längs åns stränder.
Nu är det vår tur att bjuda in för en träff vid "vår" å. Vi återkommer med en inbjudan när huvudpersonen själv gör entré i ån i slutet av september.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>



read more

fredag 13 juni 2014

Friskis & Svettis på riktigt.

Gjorde en tur ner till ån idag för att återigen se på när andra jobbar.
Idag var det Niclas som med spett, handskar och vadare gjorde ett dagsverke i ån.
Fick ett sms av honom senare på dagen där han nämner att detta med att bryta sten i ån minsann inte är någon rehabilitering.
Jag svarade med att det är Friskis & Svettis på riktigt!

Niclas i full aktion

Tänkte att jag skulle fortsätta visa på fördelarna med klippning i ån.
Den första bilden nedan är från när vi gjorde den stora inventeringen 2011, bilden under är från idag. Arbetet så här långt har påverkat strömmen positivt med ett ökat flöde, större möjlighet till att anlägga både lek- och uppväxtplatser.
Dessutom så har stenarna även gjort det möjligt för våra flygande vänner att jaga föda i och kring ån på ett helt annat sätt.
Utöver det så är ju ån mycket vackrare på denna plats idag än vad den var då.

Från inventeringen 2011

Samma plats idag 2014

På bilden ovan från idag, så syns det djupare området (cirka 1,5 meter djupt) framför nacken precis i åns krökning. På nacken ni ser kommer ytterligare ett antal större stenar ställas ut, detta för att ytterligare fördela flödet över hela åns bredd men också ligga som stöd för det lekgrus som kommer att läggas ut där. Nedströms nacken på bilden, och ytterligare 40-50 meter ner kommer ett uppväxtområde att anläggas.

Nu på söndag den 15;e åker vi mot Uppsala för en mycket intressant träff med några likasinnade vänner av vattenvård, som bjudit in Erik Degerman för en dags information och samtal om vattenvård.


Ett plask för livet

Inte bara fiskar skall innefattas av ordet biologisk mångfald i ett vattendrag

Påbörjat uppväxtområde och ståndplats för mindre fisk

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


read more

torsdag 12 juni 2014

Liemännen intog ån

Det verkar finns två läger kring detta som vi företog oss igår kväll, och det är för eller emot att slå växtlighet i ett vattendrag.
Vi har valt att ställa oss på sidan som är för denna typ av åtgärd.
Anledningen till det är tre, flödet, predatorer och vattentemperatur. Sen finns där också syresättningen och grumligheten.
Enligt vårt sätt att se det så väger fördelarna tungt över nackdelarna. Det kanske skall sägas direkt att ån klipps en gång per år via Holmen Papers försorg och det görs utöver den klippningen som vi själva gör och vi har också valt att slå växtligheten på en begränsad yta av ån, den yta som är tänkt för lek och uppväxt för havsöringen.
Flödet:
Växtligheten är på sina ställen så stor att flödet försämras i ån, och på sina håll stannar vattnet nästan upp helt och hållet.
Predatorer:
Genom att slå bort en stor mängd av växtligheten så kan vi på så sätt hålla predatorerna borta inom de områden som är tänkta som uppväxtplats och ståndplats för öringsyngel och smolt.
Vattentemperaturen:
Som en direkt följd av ett försämrat flöde i vattendraget på de grunda områdena så påverkas vattentemperaturen negativt av en allt för riklig växtlighet.

Dessutom så påverkas även syresättningen och grumligheten, som en direkt följa av flödet och temperaturen. Grumligheten påverkas ju också om ett vattendrag på våra breddgrader inte klipps, då en växt i vatten funkar på samma sätt som en växt på land, då dessa också fröar av sig.

Gårdagskvällens arbete var alltså att slå en del av ån, där det är tänkt att vi under året skall anlägga ett lekområde men också satsa på en uppväxtområde i direkt anslutning till lekplatsen.
Här nedan ser ni några bilder som togs före och efter arbetet. Som ni ser så slår vi alltså inte helt rent från växtlighet, utan håller den bara nere på en bra nivå.

 
Före
 
Efter

I detta videoklipp så ser man tydligt hur strömmen påverkas negativt av den täta växtligheten. Halva strömmen så är det bra flöde, medans i den andra halvan så stannar vattnet upp helt nästan.

Lasse och Uffe svingar inte bägare, utan liar.

Här nedan följer lite fler bilder från kvällen. Då jag själv just nu är förbjuden kroppsarbete så var det Lasse och Uffe som fick glädjen att kliva ner i ån, medans jag fick hoppa runt bland stenar och högt gräs och dokumentera. Vi hade också besök av Niclas igår, eller som vi döpte om honom till Gert Landå, med kameran i högsta hugg.

Niclas spanar in liemännen i ån.

Herr och Fru Jungfruslända. Hanen fäller ut sina vingar på detta sätt för att locka honan till just honom. Gillar hon vad hon ser så flyger hon in över honom och han flyger då upp och tar tag i henne. En av det allra vackraste sländorna vi har i landet tycker jag.

En liten tuffing som kom krypande i strandkanten


Vulgatan, en flugfiskares våta vinterdröm.
Denna är i andra stadiet, och har fått en mörkare färg, längre spröt i bak och sitter nu i gräset och inväntar dansen och sedan äggläggningen som sker i vattnet.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 

read more
 
Blogger Templates