Så var det dags igen för nytt besök i ån.
Denna gång inriktade vi oss till den södra endan av ån och i detta fallet innebär det där Skeboån tar sin början. Allt detta pågrund utav att ån rinner norrut.
Sommarens värme har gjort vattenflödet ovanligt lågt för årstiden och växtligheten både i ån och på dess stränder var enorm.
Länk till det första inlägget om vår inventering. Där kan du se skillnaden i vattenflöde mot bilden ovan.
Uffe "Fluganberg" aggerar mänsklig slåttermaskin.
Stränderna är helt övervuxna med vass och nässlor.
Även i ån, på de grundare områdena växte det ordentligt.
OM drömmen om fiske i ån lever kvar, så inser vi att det kommer att handla om vårfiske.
Men som ån ser ut idag, så finns fortfarande fina möjligheter för bra uppväxtområden för öringen.
Senaste rönen säger nämnligen att laxartade fiskar i yngelstadiet behöver grunda, kanske max 3dm djup, under det första levnadsåret. Och det finns på flera ställen på den sträckan vi gick igenom.
Det är gott om insekter i ån med allt från dagsländor till nattsländor och olika landinsekter, så födotillgången kan inte heller vara något problem.
Vi tror oss ha hittat en sträcka av ån som i längd är cirka 1,5km där olika typer av biotopvårdande insatser skulle hjälpa åns öringar till bättre förutsättningar.
Men också ån i sig skulle må bra av att "sätta lite fart på vatten" på olika ställen för att förhindra total igenväxning.
Att sprida lekgrus på måfå kan inte och bör det inte vara frågan om här, utan mera riktade insatser, där lekgrus och ståndplaster får en logisk placering och tanke.
Det kommer att bli som att bygga ett 10000 bitars pussel, alla bitar har en mening, men inte förrän på slutet kommer hela bilden att framträda.
Men intressant, absolut!!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar