Vanligaste frågorna till oss

Det har kommit lite frågor till oss i projektet under det senaste året.
Vanligast förekommande är de som jag nu försökt sammanfatta här nedan.

Kommer ni att sätta ut Regnbåge?

Svaret är egentligen väldigt enkelt.
Nej, vi kommer inte att sätta ut Regnbåge i Skeboån.

Om jag sen skall utveckla det ytterligare så är vår inställning till detta den, att projektet har två ganska tydliga mål. Det ena målet är om fisket. Det andra är att biotopvårda Skeboån för att återfå god ekologisk status på vattendraget, detta genom att se helheten och arbeta med hela åns fisk och djurliv. Att sedan havsöringen står högst på listan beror mer på den fiskens dragningskraft. Att då sätta regnbåge i vattendraget ser vi, utifrån vårt perspektiv, som icke så genomtänkt. Då ser vi hellre till de arter som redan finns och försöker jobba med att dessa tar ett större utrymme.
Visst, skulle vi tänka kortsiktigt och med en företagaranda så kanske regnbåge vore ett klokt val, snabbt få i fisk som sedan lockar kunder till att besöka oss och därmed få ekonomi i det hela.
Men, ett biotopvårdsprojekt av det här slaget ser inte vi som en kortsiktig tanke. Den är bredare och går långt in i framtiden.
Jag lägger därmed inga värderingar i hur andra har gjort eller gör, det är val man gjort utifrån deras förutsättningar. Vi däremot ser arter som gädda, abborre, gös som potentiella arter för ett fiske och där vi om möjligt kan kasta fram ett ess ur rockärmen i form av riktigt storvuxenhavsöring.

Fisket, när drar det igång?

Frågan är ju såklart kopplad till havöringen, och fisket på dessa drar igång när både ån och fisken så medger.

Vi funderar mycket kring detta med fisket på och efter havsöringen i ån.
Den viktigaste uppgiften som vi ser att vi har, är den att få en livskraftig och självreproducerande havsöringsstam. Där storvuxen havsöring tryggt kan vandra upp för lek och där fisket i skärgården möjligtvis blir bättre.
Vi hoppas att den fisk som sedan kläcks i ån får en bra uppväxt och att vi på sikt skulle kunna sluta helt eller delvis med utsättning av odlad fisk, s.k smolt i Skeboån. Dit är det dock en lång väg att gå och för att komma dit så krävs ett hårt arbete med mycket resurser och medel.
Så våra tankar ligger i dagsläget på att öringen själv skall vara med och ”betala” den satsningen i någon form, tex genom ett fiske.
Hur och på vilket sätt detta fiske sen skall bedrivas är långt ifrån klart, men ord som Rekofiske/Ekofiske är grunden och överskriften på det underlaget.
Det viktiga blir att se till helheten, hur skall fisket bedrivas, under vilka perioder, på vilket sätt, hur stör vi öringen och andra arter minst, vada eller inte vada, och så vidare.
Såklart finns en idé, och så här långt så är det fluga och enbart fluga som gäller, Catch and Release, hullinglösa krokar, ingen vadning då detta skulle äventyra den rom som ligger nedbäddad i leknackarna, kanske fiske enbart med guide och där det sätts ihop ett paket med övernattningar och kopplas till andra lokala arrangemang som pubkvällar, mat osv. Det vitigaste är att förstå att vi ser till fisken först, vilket troligtvis skulle innebära att samma regler gäller övrigt fiske i ån.

Har det funnits öring tidigare i Skeboån?

Så vitt vi vet så har det inte funnits öring i Skeboån tidigare, utan den stam som nu finns och som vi jobbar med är sprungen ur utsättningar som gjorde i slutet av 80-talet och några år in på 90-talet av den s.k Åvaåöringen.

Men, samtidigt skall sägas att vi i Roslagen har tex Tullviksbäcken som sägs hålla en unik stam av öring, så möjligheterna finns att det funnits en liten stam.
Men vi alla tre i projektet har mer eller mindre vuxit upp kring Skeboån och sedan barnsben fiskat den och ingen av oss har någonsin fångat någon öring. Däremot, så har både jag och Ulf fångat Asp när vi var i den ädla mopedåldern och motorburna som vi blev kunde utöka våra fiskerevir.
Det är också en fisk vi nu söker med ljus och lykta efter i ån och vi har varit väldigt noga med att inte ge oss på de områden av ån, där en asplek skulle kunna vara möjlig.
Men, det kan vara så att Aspen försvann ur ån samtidigt som fiskevägen i Skebobruk revs.
Detta är dock någonting som vi jobbar på och hoppas att kunna återställa.

Har ni något tjuvfiske?

Ja!! Tyvärr!! Det dyker upp även hos oss. 

Det är en kategori människor som bland annat läser sig till detta via vår hemsida/blogg, men som sedan tappar den förmågan totalt när vi upplyser om vilka regler som gäller på samma forum. Jag skrev ett inlägg tidigare om aktiv dumhet, och det är så den ser ut i vår värld, vi som jobbar med fiske och fiskar.
Vi kommer att utbilda oss själva och ett antal av de markägare som finns längs ån till fisketillsyningsmän, vilket ger oss andra befogenheter när dessa dyker upp.
Och det finns ingen tvekan hos någon av oss, dyker de upp så åker de dit. Jag tror på att tydligt visa upp att det inte är okej, så naturligtvis är det för eller senare någon stackare som råkar ut för detta. Förhoppningsvis förstår de som håller på att tackla upp hemma att det inte är värt det och lägger idén på is.
En följdfråga vi ofta får när den diskussionen är uppe är om inte vårt val att driva detta så publikt har framkallat detta med tjuvfiskare. Ingen hade ju vetat annars?
Så är det nog, men det valet gjorde vi med helt andra tankar, bland annat det att fler skulle få upp ögonen för vår å’s förträfflighet men också det faktum att man skulle kunna följa arbetet från första dag och framåt. Att resan i bloggform skulle kunna ses som en typ av verksamhetsberättelse och kanske till och med locka andra till att göra något liknande i sina hemmavatten.
Sen var det ju också ett enkelt sätt att sprida detta lokalt, till markägare och företag på orten, för att genom dessa sedan kunna öppna för nya samarbetsformer kring ån, vilket det också har gjort och fortsätter att göra.

Egna funderingar, kopplade lite till frågeställningarna.

Hur ser vi då på framtiden, vilka samarbetsformer finns tex kring ån?

Vi skulle ju kunna slå oss till ro med att enbart arbeta med biotopvård och ett eventuellt fiske i ån. Men utanför de mål som nu ligger så finns en mängd tankar och idéer i lös form, men som ändå är fullt realistiska om fler inser vikten av ett friskt vatten.

      Samarbeten med SLU kring vattendrag, fisk och andra djur knutna till vatten.

     Samarbeten med skolor som har fiskevård och sportfiske på programmet.

    Samarbeten med Holmen Paper AB kring hur man genom biotopvård kan förbättra vattenkvaliteten på de vatten som sedan tas in i processen. 

Ett renare vatten spar pengar.

   

Bedriva egna kurser/utbildningar i fiskevård och sportfiske

    

Hålla föredrag i ämnen som sportfiske, fiskevård och biologisk mångfald

  

Samarbeten med Naturskyddsföreningen –Fältbiologerna – Ornitologer -  

Friluftsfrämjandet – Scouter och andra direkt knutna till både 

upplevelser och vård av naturen.

     

Företag på orten, fokus på närodlat och producerat i närområdet.

       

Företag/privatpersoner som bedriver Bed and Breakfast eller har andra typer av övernattningar, både enkla och exklusiva alternativ.

      

Övriga företag och handlare, som på ett eller annat sätt kan dra nytta 

av att besökarantalet skulle öka på orten.

      

Ett fortsatt och till och med ökat samarbete med de vi idag har det med, 

Länsstyrelsen – Stockholms Stad och Sportfiskarna.

Här ser jag även organisationer som Älvräddarna, Save the Baltic, Skärgårdsstiftelsen, Jordbruksverket, HaV och Naturvårdsverket osv.

         

Lokala arrangemang så som pubkvällar och liknande. 

Fantasin sätter gränserna här.

Industrin kring sportfisket växer sig allt snabbare i vårt land.
En ny studie från HaV ( Havs och Vattenmyndigheten) visar att vi är närmare 2 miljoner som fiskar på vår fritid. Antalet fiskedagar som dessa får ihop är imponerande 

13 miljoner dagar. Den nya undersökningen visar också på att flest fiskedagar, ca 9 miljoner, sker i sjöar och vattendrag. 

Att fritidsfisket i Sverige var omfattande visste man redan men detta resultaten visar att fiske är en av de viktigaste fritidsintressena.

Under 2013 betalade svenskarna 5,8 miljarder för sitt fritidsfiske. Av detta var 2,3 miljarder kronor utgifter för förbrukningsmaterial, redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi. Utgifter för fleråriga investeringar som båtar och dyrare fiskeutrustningar var 3,5 miljarder kronor.

Här finns alltså en potential och en möjlighet att inse vilken guldgruva som finns i vår absoluta närhet om den sköts på rätt sätt utifrån dess naturliga förutsättningar. 

Så för att sluta den här säcken, det finns idag flera fina anläggningar i vårt land, där det går att fiska regnbåge i strömmande vatten, varför skulle vi då ge oss in på samma spår. Dessa anläggningar tar mer än gärna emot besökare som vill lägga en fluga på vakande regnbåge. Vårt mål är ett annat och därmed tänker vi inte konkurrera ut någon. Vi tänker ta en helt egen plats i fiskesverige utifrån vår å och våra fiskars förutsättningar och förhoppningsvis kommer vi att kunna koppla ihop flera länkar och erbjuda dig någonting helt unikt den dagen just DU kommer för att titta eller svinga din fluga.
Vi skall bara ”svetsa” lite mer på samarbetslänkarna först.

 ¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>