Ytterligare smolt i Skeboån

Pågrund utav att vi var på fiskeresa i Tidan så fanns vi inte på plats igår när det åter sattes ut 5000 stycken havsöringsmolt i Skeboån.
Denna gång inte på samma plats som föregående år.
Nu har vi under två år satt ut närmare 10000 öringar i ån. Det som nu återstår är att se till att när dom vänder tillbaka till ån för lek om cirka 2-4 år så måste arbetet ha påbörjats med lekbottnar och vandringsvägar.

read more

Vandringsvägen i Hallstavik

Det har varit tyst här ett tag. Vilket inte innebär att vi inte fortsatt vårt arbete i och kring ån.

Mesta delen av tiden som gått har vi ägnat åt möten, mailande, telefonsamtal och självstudier.

Det som närmast står på agendan är att Vandringshindergruppen skall ha möte, vi hade hoppats att dom skulle komma upp till oss, så att vi skulle kunna ta tillfället i akt och sprida vårt budskap om ån och det arbete vi gör. Nu blir det inte så, vilket föranledde bilderna ni ser här i bloggen.

Vår tanke var och är, att kan dom inte komma hit, så skall dom i alla fall ha så uppdaterad information som det går. Sagt och gjort, vandringsvägen är nu dokumenterad, uppmätt och alltihop är skickat till Stockholm för analys.

Inloppet, som för det mesta ser ut så här.

Igenstängt, och inte en fisk kan röra sig varken in eller ut ur ån.
Det skall sägas att alldeles bredvid så går det mycket vatten under dammluckorna.

Vatten som vi tycker att man istället kan reglera genom vandringsvägen.

Braxen som ligger där har vi inte placerat där.

Inloppet igen.

Utformningen av vandringsvägen.

Utloppet. Oftast liggandes ovan vattenytan nedanför dammen.

Vi hoppas nu på fullt stöd från Vandringshindergruppen, och att dom kommer att hjälpa oss med detta. För vanndringsvägen måste göras om, och det måste gå vatten genom den långt mera tid än som nu, när den står torr 11 månader om året.

Vi var ute på märkningsfiske i helgen som var i Östhammar och fick då tillfälle att träffa Tobias Fränstam från Org Sportfiskarna och Henrik C Andersson Länsfiskekonsulent i Stockholmslän.

Naturligtvis tog vi tillfället i akt för en pratstund med båda dessa herrar om Skeboån.

Och vi kan inte bedömma det på annat sätt än att vi har fortsatt gott stöd för det arbete vi gör.

Dom har samma inställnings som oss, Skeboån har kanske länets bästa förutsättningar som sportfiskeå efter grov havsöring.

read more

Ett första möte med representant från markägarna

Precis hemkommen efter ett mycket intressant och, tycker vi, lyckat möte.
Idag var dagen här när vi skulle möta en representant för markägarna kring delar av Skeboån som vi, i vår rapport visat intresse för.
Med på mötet fanns också representanter för Hallstaviksnätverket.
Ingen tydlig agenda fanns, utan ordet var fritt och vi fick redogöra för det arbete vi utfört fram till dags datum men också lyssna på markägarnas intresse i detta.
Vi tror på att alla måste vara med på samma "tåg" för att detta projket skall få ett 100% bra resultat och att det har den lokala förankring som vi hela tiden har strävat efter.
Vi fick oss också till livs den historia som finns i och kring Skeboån, bara det värt ett eget forum och mycket intressant.

Nytt möte kommer att hållas, där vi kommer att bli inbjudna för att träffa fler av markägarna och fortsätta vårt jobb, att informera om arbetet och den idé som vi har kring ån och dess Havsöringar.

read more

Reaktioner på projektet

De första "negativa" reaktionerna har nu landat hos oss angående projektet vi driver.
Det är markägare, som med full rätt, har funderingar kring vad som händer i och kring ån, och vilken typ av arbete som vi bedriver där.
Som svar på dessa funderingar så kan jag säga, att vi så snart det går kommer att sätta oss ner i mötesform för att skaffa oss ytterligare kunskap om deras oro.
Och därefter försöka kalla samman till en större träff där vi sakligt kan diskutera frågorna kring detta.

I vår rapport finns det flesta svaren, men det kan ändå vara på sin plats att förtydliga att:

vår projekt är i första hand inriktat på fiskens väl, alltså skapa det rätta förutsättningarna för att fisk skall kunna röra sig upp i och ut ur ån för lek.
Utifrån detta så pekar vi på två tänkbara sträckor i ån som är bäst lämpade för biotopvårdande insatser utifrån flera aspekter.
I första hand det rent naturliga förutsättningarna men också på det faktum att kring dessa två sträckor av ån finns ingen odlingsmark.
Sträckorna vi vill fortsätta titta närmare på är, som nämns i rapporten, dammen i Skebobruk och nedströms till Skedeforsarna men också vägbron i Häverödal uppströms och nedströms om denna cirka 500 meter.

Vårt mål med projektet är fortsatt att skapa förutsättningar för Skeboån som en viktig reproduktionså för havsöring i den här delen av landet.
Drömmen är att i en framtid, där vi kan se att målet är uppfyllt, kunna se om det finns förutsättningar för att bedriva någon form av fiske.
Hur detta sen skulle bedrivas och i vilka former är ännu så länge bara idéer.
Den kanske bästa förutsättningen skulle kunna vara en fiskevårdsförening, där markägare och övriga intressenter kring ån tar den rollen och där vi fortsatt jobbar med resursen, alltså fisken i ån.

read more

Kopia från mitt inlägg på Rospiggenfiske

Om vi tar vår egen å här i Hallstavik, Skeboån.

Här finns, har vi påvisat i vår rapport,(se Skeboåns Sportfiske och rapport) förutsättningar för att i fölängningen kunna bedriva ett unik sportfiske efter storvuxen havsöring, och det på en till stora delar självreproducerande stam.
Vi driver projektet med just det målet, där delmålet är biotopvården och reproduktionen och där drömmen är att kunna starta upp ett fiske.
Som ån ser ut idag, så nyttjas den enbart för sitt innehåll, alltså vattnet.
Den bevattnar åkrar i det jordbrukslandskap den passerar och den förser också Hallsta Pappersbruk med nödvändigt vattenuttag för produktionen.
Men i övrigt så finns där ingenting annat.
Okej, en del tar sig säkert ett svalkande dopp i den och någon går säkert ned med sitt rödvita flöte och tar sig en abborre eller två.

Om vi nu ser framåt på tidsaxeln ytterligare 4-6 år, när vårt arbete med att skapa rätt förutsättningar i ån för lekande fisk börjar betala sig, där räntan på insatt kapital börjar synas i ån i form av fler fiskar i ån helt enkelt.
Då kommer nästa del i projektet, att börja titta på förutsättningarna för att starta upp ett fiske i någon form.
Till en början väldigt sparsamt och med mycket lågt, om ens något uttag alls av fisk.
Vad blir då vår del i det fortsatta arbetet?
Som vi ser det så är vår fortsatta roll i detta att bedriva det arbete vi gjort fram tills dess, alltså trygga fiskens fortplantning och fortsätta jobba med förbättringar för fisken och naturligtvis att informera om och skapa rätt regelverk för det eventuella fisket.
Men vi kommer att behöva hjälp och detta på flera olika områden.

Jag tänker leka lite med en tanke här, ni kommer att förstå vid textens slut vart jag vill komma.

Vi skriver år 20xx någonting, förbättringsarbetet fortgår och vi har nu kommit så långt att vi inte längre är ensamma i vårt arbete, då som nu med Länsstyrelsen och Stockholms Stad utan nu finns även Gymnasieklasser/elever på plats som går den här typen av utbildning och som tillsammans med oss har Skeboån som praktikplatser och eller för sina praktiska arbeten.
Vi sysselsätter också genom detta arbete lokala entreprenörer, kanske mest genom grävmaskiner och dylikt arbete.
Dessutom har vi genom Länsstyrelsens försorg mindre forsknings eller uppföljninsarbete i och kring ån och dess biotop och fauna.
Utöver detta så följer vi upp allting på vår egen hemsida, där senaste informationen kring de arbeten som pågår publiceras.
Ett arbete pågår också för att delvis restaurera den gamla banvallen som fortfarande finns kvar utmed ån på vissa ställen till ett populärt vandringsstråk, där man på nära håll kan följa arbetet som pågår i ån. Och på vissa utvalda platser kan man stanna upp på iordningställda rastplatser för att inta sin medhavda fika.
Det finns också andra som håller till runt ån och som håller mer koll på djurlivet ovan vattenytan. Och våra uttrar och kungsfiskare är väl övervakade och det pågår samtidigt arbete för att trygga deras fortlevnad i ån genom att återställa flodbankar för att bygga sina bon på.

Årets restaureringsarbeten närmar sig sitt slut strax innan havsöringen startar sin vandring upp för leken.
Fiskräknaren i vår nya vandringsväg registrerar uppgången av fisk och i samarbete med ett lokalföretag som odlar fisk fångas och kramas fisk från ån för att säkra den vilda havsöringsstammen.
Leken är över och den 1 januari klockan 07:00 går startskottet. På plats finns folk som både räknar och mäter och kanske till och med märker fångad fisk, allt dokumenteras för att ha så noggrann uppföljning som möjligt.
Detta för att kunna sätta in rätta åtgärder i tid och på rätt ställen.
Det finns både fiskare och åskådare på plats och det serveras varmt att dricka och äta. Lokala medier följer premiären.
Premiär veckan fiskas det på anvisade platser och tider, övrig tid så kan guide hyras som medföljer under fisket.
Det är inte bara lokalt intresserad sportfiskare som finns på plats, utan folk har rest till Hallstavik och Skeboån för fiske och behöver därmed övernattningsmöjligheter, fylla sina bilar med bensin och handla i våra affärer.

Mmmm, börjar ni ana vart jag vill komma?

Premiären avlöper bra och nöjda fiskare vänder hemåt och budskapet sprids i sportfiskevärlden. Åk till Hallstavik, där finns ett mycket välskött vatten och kunnigt folk som möter upp och guidar dig genom dina fisketillfällen.
Hela kring arrangemanget är välskött och man har en proffsig inställning kring detta med fisken och fiskaren.
För att ytterligare stärka uppgången av fisk, så har det införts fredade zoner i den havsvik som Skeboån mynnar i och fisken kan röra sig fritt upp och ut i ån.
Den fisk som sedan vandrat ut igen lever sina dagar ute i vår skärgård och i och med åns framgång så har även fisket efter havsöring stärkts där. Så under senare delen av våren så kan man hyra fiskeguider som tar med sportfiskaren ut till riktigt heta platser för fiske.

Som ni säkert förstår så finns där ytterligare idéer kring ån och på vilket sätt man kan utnyttja dess resurser allt utifrån den synergi effekt som vårt projekt skapar.
Är detta då en helt befängd tanke, totalt tagen ur luften från någon som inte inser alla ”problem” som finns på vägen?
Är detta en ouppnåelig dröm från en insnöad sportfiskare som när en idé om samexistens kring en befintlig resurs som om den vårdas på rätt sätt skulle kunna bli realitet?
För att förtydliga ytterligare vad texten säger.
För att vi skall lyckas till 100% med vår idé, vårt lilla projekt och vår dröm så måste fler kunna se möjligheterna.
Vi, som bedriver arbetet kring ån och dess fiskar är inte dom som skall sitta i grävmaskinen, som skall räkna och mäta fiskar, sälja fiskekorten, stå både i bensinstationen och i mataffären. Vi skall heller inte se till att det finns övernattningsmöjligheter eller vara fiskeguider eller tillsyningsmän.
Vi vill bedriva vår del i allt detta, att se till att resursen finns och att den tas tillvara på rätt sätt för att räcka till alla.
Om jag istället ställer en motfråga, vad är det som säger att vi inte skulle lyckas med detta?
Varför skulle vi inte kunna skapa vårt eget lilla Mörrum i och kring vår å?

Som jag känner det, så har vi idag, när vi skriver 2011 fått med oss precis det rätta människorna i arbetet som bedrivs i dagsläget. Länsstyrelsen, Stockholms Stad och vårt egna lokala Hallstaviksnätverket, men jag saknar också en aktör, Norrtälje Kommun, som i allra högsta grad borde vara intresserat av projektets framgång utifrån den möjligheten det ger, att i förlängningen faktiskt sätta Hallstavik och kommunen på kartan och skapa arbetstillfällen.
Vi har vid några tillfällen försökt tagit kontakt med kommunen, som faktiskt inom området har kunnig personal på plats. Inget intresse har visats, än kanske vi skall tillägga.

Ser man sen detta i ett lite bredare perspektiv och tittar på hela landet och alla små och stora vattendrag som idag misshandlas eller helt enkelt ligger outnyttjade så inser man ganska snart att här finns inte bara några få arbetstillfällen som väntar, utan en hel industri.
Och då den natur och miljövänligaste industrin som kommer att finnas i landet.
Räntan på insatt kapital, en kort mening som får vilken ekonom som helst att lyfta på ögonbrynen, det är den vi pratar om här.
Borta är den tid då storföretagen byggde och satsade. Vi kan inte längre se dessa jättar som den enda vägen ut.
Vi måste börja se oss om i vår närmiljö och bygga på de resurser vi har istället för att vänta ut sega förhandlingar och utdragna investeringar som sen tillslut inte leder någonstans.
Hallstavik är en sådan byggd, som länge levt på sin stora industri men där den tryggheten numera är borta till förmån för avkastningen per aktie och jakten på vinstrekord. Inget fel i sig och kanske det naturliga steget att ta om vi ens skall ha något bruk kvar på orten.
Men med endast en mil ut till en underbar skärgård, också det en resurs, så vore det väl tusan om inte vi skulle kunna ta del av den industri som växer sig allt snabbare i landet, upplevelseindustrin.
Vi måste inse att vi på vår egen bakgård sitter på resurser som andra människor kanske jagar hela sitt liv.
Räntan på insatt kapital? vad innebär då den meningen för oss i vårt lilla projekt?
I korta ordalag så som vi ser det så är det upplevelsen, arbetstillfällen, miljöarbetet, goodwill, sätta orten på kartan och så vidare.
Vad skulle då det insatta kapitalet vara?
Det är de pengar och resurser som går åt till att skapa förutsättningen.
Ån finns där, havsöringen finns också där fast i en mycket liten utsträckning idag.
Startkapitalet är redan insatt och nu handlar det om att placera resursen rätt.
Kommer vi inte att påverka ån negativt då?
De som idag använder ån för bevattning och som resurs i en produktion, kommer inte de att få betala mer än de får tillbaka?
Absolut inte!
Återigen, det handlar om samexistens och tillgodose allas intressen, det är ju det som är det fina i den här typen av industri, alla kan vara med och dela på kakan.
Många likt mig har insett detta och jobbar för att få beslutsfattare i regeringen, kommuner och företag att inse samma sak. Att genom gemensam sak och tydliga mål jobba för att låta denna industri växa sig allt starkare.
Vi måste vara stolta över det vi har och visa upp det och kanske framför allt, vi måste våga dela på kakan med andra.
Först då kommer den här typen av projekt, som vårt lilla med Skeboån i Hallstavik, att nå den framgång det förtjänar.
Ett projekt som inte bara tillgodoser naturens intresse utan också ser till det lokala engagemanget.

read more

Karteringsunderlaget börjar ta form

Idag var det så dags för det första av flera möten för att få fram underlag för den mera ingående kartering som vi kommer att göra under året, med start så fort våravsmältingen lagt sig.
Underlaget kommer sedan att ligga till grund för de biotopvårdsinsatser som vi hoppas få till.
I detta första skede så har vi sikta in oss på den del av ån där fisken själv väljer att stanna för sin lek idag, men där förutsättningarna är ganska dåliga, och där vi tror att det mesta av en rom som läggs faktiskt spolas bort under vårfloden alternativt dör för att matrialet är för tätt, vilket tar bort den så viktiga cirkulationen kring romkornen.
Karteringen är grund för att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats med minimal påverkan av övriga miljön.

Så sent som för en dryg vecka sedan så fick vi ett glädjande besked.
Den s.k vandringshindergruppen hade haft möte, och nu vill man ta sig en närmare titt på Skeboån och den vandringsväg som vi skriver om i vår rapport.
Hela gruppen vill komma ut till oss och titta närmare på detta, för att kunna ta fram en lösning.
Mycket glada nyheter för både oss och den lekvandrande havsöringen.
Det visar också på att vi kanske åter lyckats väcka intresset för ån och dess fisk/djurliv.

Vi har återigen varit på Hallstaviksnätverkets stormöte och informerat kring det fortlöpande arbetet i vårt projekt.
Hallstaviksnätverket i sig en otroligt stimulerande miljö, där olika projektgrupper möts och informerar varandra men där också nya band knyts. Synergieffekten är stor och bredden på projekten är fantastisk, eller vad sägs om Trygghetsboende för äldre, Dragracingbana, Mötesplats för unga och vårt projekt då plus många många fler.
Har ni tid så ta er en titt på hemsidan: Hallstaviksnätverket det är väl värt ett besök. Ganska nyligen omgjord men där informationen kring detta bara kommer att växa.
Är ni boende i området och sitter på tankar och idéer kring förbättringsåtgärder eller andra intressanta tankar, så ta kontakt med någon i projektgruppen.
Det finns plats för alla, vi gjorde det och se bara vilken resa vi har kommit in på.

read more

Nytt år, nya tag.

Februari månad. Vi går med stormsteg mot ljusare och varmare tider.
I projektet kring Skeboån ligger vi inte heller på latsidan.
Planeringen inför sommarens arbeten håller på att ta form och det som ligger som högsta prioritering är att göra ett underlag för kommande kartering av de två intressantaste sträckorna i ån.
Detta för att på ett mer ingående och framför allt noggrannare sätt kartlägga bottenstrukturer, flöden, växtlighet men också på samma gång kartlägga strandregionen som är minst lika viktig, för skydd bland annat.

Vi har också i dagarna sänt ut vår egen "Janne Josefsson" med kamera och anteckningsblock för att dokumentera och mäta upp vandringsvägen vid dammluckorna i Hallstavik.
Den vandringsväg som både vi och Länsstyrelsen dömt ut.
Svaret på det borde komma till helgen om allt går bra.

Vi har också sökt kontakt med, Stockholms Idrottsförvaltning, som är de som har denna typ av frågor på sitt bord i länet, för att få till ett möte under våren där vi kan titta närmare på det arbete som vi kan göra tillsammans och där vi kan hjälpa varandra för att nå de mål vi har med ån.

Sedan tidigare är det ju klart att Hallstaviksnätverket vill fortsatt ha oss med i sin projektorganisation vilket gläder oss. Och det visar ju också på vilken bredd man har i sitt arbete för ortens väl.

Klicka på bilden för att läsa lite mer om forum Hallstaviksnätverket om ni är intresserade.

read more