torsdag 22 december 2011
fredag 16 december 2011
Nu tar vi lite jullov
Vår projektplan är nu skickad till Stockholms Idrottsförvaltning och vi väntar på, vad vi hoppas ett positivt svar. Bara någon dag efter vårt föregående inlägg så fick även kommunen ett mail där vi frågar lite om vilket intresse dom har att följa och kanske deltaga i vårt projekt på närmare håll, svaret därifrån dröjer tyvärr.
Vi tror verkligen på att inte bara vi vill se en levande å, en å i norra Roslagen där man satsar på den biologiska mångfalden och ett levande vattendrag till förmån för växt och djurlivet och till glädje för alla som bor runt vår lilla å. En satsning på Skeboån som havöringsvatten är nämnligen till gagn för allt levande kring ån och är ett projekt där det faktiskt inte finns någon förlorare.
Och vem vill inte jobba med eller satsa på något där det bara kan ge vinster tillbaka.
Nu tänker vi lägga allt detta arbete åt sidan för någon vecka till förmån för julefrid, god mat och en massa trevliga stunder med familj och vänner, men innan jag avslutar så vill jag ge er ett sista julklappstips också.
Om ni går in på min egna blogg, Rospiggenfiske så finns där ett tips. Klicka på länken nedan.
Rospiggen Fiske
Till sist, ett år av många intressanta möten är till till ända vi har fortsatt stor tillförsikt till detta projekt och vårt engagemang tillika arbetslust är kanske till och med större idag än när vi drog igång vårt arbete för snart två år sedan.
Det är mycket mail, telefon och skrivbordsjobb och timmarna vid datorn skall vi inte ens tala om, men det är också det som måste till så här i början, förhoppningsvis kommer dessa timmar att bytas till tid tillbringade vid ån istället ju längre in i projektet vi kommer.
"För att få körda äpplen så måste någon gång ett frö planteras"
Så till alla er som stött oss och följer oss, och till er som hjälpt oss fram dit vi är idag och för all uppmuntran vi får vill vi rikta ett stort tack.
read more
Vi tror verkligen på att inte bara vi vill se en levande å, en å i norra Roslagen där man satsar på den biologiska mångfalden och ett levande vattendrag till förmån för växt och djurlivet och till glädje för alla som bor runt vår lilla å. En satsning på Skeboån som havöringsvatten är nämnligen till gagn för allt levande kring ån och är ett projekt där det faktiskt inte finns någon förlorare.
Och vem vill inte jobba med eller satsa på något där det bara kan ge vinster tillbaka.
Nu tänker vi lägga allt detta arbete åt sidan för någon vecka till förmån för julefrid, god mat och en massa trevliga stunder med familj och vänner, men innan jag avslutar så vill jag ge er ett sista julklappstips också.
Om ni går in på min egna blogg, Rospiggenfiske så finns där ett tips. Klicka på länken nedan.
Rospiggen Fiske
Till sist, ett år av många intressanta möten är till till ända vi har fortsatt stor tillförsikt till detta projekt och vårt engagemang tillika arbetslust är kanske till och med större idag än när vi drog igång vårt arbete för snart två år sedan.
Det är mycket mail, telefon och skrivbordsjobb och timmarna vid datorn skall vi inte ens tala om, men det är också det som måste till så här i början, förhoppningsvis kommer dessa timmar att bytas till tid tillbringade vid ån istället ju längre in i projektet vi kommer.
"För att få körda äpplen så måste någon gång ett frö planteras"
Så till alla er som stött oss och följer oss, och till er som hjälpt oss fram dit vi är idag och för all uppmuntran vi får vill vi rikta ett stort tack.
tisdag 29 november 2011
Hela kommunen, eller?
Den 23;e November så fanns denna rubrik i Norrtelje Tidning,
"Havsöringen försvinner från Norrtäljeån", och detta samtidigt som vår å, bara några mil norrut ser en tendens att antalet öringar som återvänder till Skeboån har ökat under den tid som vi hållit på med projektet. Riktigt tråkigt för gänget i Norrtälje där det satsats mycket tid, ideellt arbete men också en mäng resurser från kommunen i form av pengar och resurser.
Man har inte hittat någon egentlig förklaring till att havsöringen försvunnit nästan helt men har nu inlett ett arbete med att titta på odlingsmetodiken därifrån fisken kommer.
Nu gör man dock helt om i Norrtälje och tänker satsa enbart på sportfisket, där fisk sätts ut i ån i ett sammarbete med Stockholms Stad, som står för hälften av kostnaden och fiskeklubben den andra.
Allting är frid och fröjd så långt och naturligtvis så önskar vi dom lycka till i sitt arbete och hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
Men!!
Sist i artikeln så kommer en rad som jag reagerade på, den lyder så här.
I veckan ska också sportfiskeklubben tillsammans med kommunen göra en inventering av ån och se vilka åtgärder som kan göras för att förbättra öringarnas förutsättningar.
Alltså samma jobb som vi nu gjort på helt egen hand här ute hos oss.
Och det är inte gentemot sportfiskeklubben som min reaktion vänder sig, utan mot kommunen.
För när vi ställde frågan om precis samma stöd och hjälp från lokal nivå, som hade kunskapen så var svaret från Monica Pettersson på samma kommun så här till oss.Kommunen har tyvärr inga pengar idagsläget att dela ut till olika sjörestaureringsprojekt eller fiskeprojekt. Vad gäller övrig hjälp och stöd är våra resurser tyvärr också mycket begränsade i dagsläget.
Monica Pettersson kommer naturligtvis att få ett mail igen av oss, nu när kommunen kan tänka sig att ställa upp på den här typen av arbeten, för visst är det väl så att man inom kommunen satsar på bredd och att hela kommunen skall ingå i deras arbete.
Som tur är så springer jag ju också på en del kommunfolk under våra möten med Hallstaviksnätverket, där dom är med just på grund utav att delta för att stödja det lokala engagemanget.
Till sist, så har vi lagt upp flera bilder under flikarna här intill från Projektarbetet.
read more
"Havsöringen försvinner från Norrtäljeån", och detta samtidigt som vår å, bara några mil norrut ser en tendens att antalet öringar som återvänder till Skeboån har ökat under den tid som vi hållit på med projektet. Riktigt tråkigt för gänget i Norrtälje där det satsats mycket tid, ideellt arbete men också en mäng resurser från kommunen i form av pengar och resurser.
Man har inte hittat någon egentlig förklaring till att havsöringen försvunnit nästan helt men har nu inlett ett arbete med att titta på odlingsmetodiken därifrån fisken kommer.
Nu gör man dock helt om i Norrtälje och tänker satsa enbart på sportfisket, där fisk sätts ut i ån i ett sammarbete med Stockholms Stad, som står för hälften av kostnaden och fiskeklubben den andra.
Allting är frid och fröjd så långt och naturligtvis så önskar vi dom lycka till i sitt arbete och hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
Men!!
Sist i artikeln så kommer en rad som jag reagerade på, den lyder så här.
I veckan ska också sportfiskeklubben tillsammans med kommunen göra en inventering av ån och se vilka åtgärder som kan göras för att förbättra öringarnas förutsättningar.
Alltså samma jobb som vi nu gjort på helt egen hand här ute hos oss.
Och det är inte gentemot sportfiskeklubben som min reaktion vänder sig, utan mot kommunen.
För när vi ställde frågan om precis samma stöd och hjälp från lokal nivå, som hade kunskapen så var svaret från Monica Pettersson på samma kommun så här till oss.Kommunen har tyvärr inga pengar idagsläget att dela ut till olika sjörestaureringsprojekt eller fiskeprojekt. Vad gäller övrig hjälp och stöd är våra resurser tyvärr också mycket begränsade i dagsläget.
Monica Pettersson kommer naturligtvis att få ett mail igen av oss, nu när kommunen kan tänka sig att ställa upp på den här typen av arbeten, för visst är det väl så att man inom kommunen satsar på bredd och att hela kommunen skall ingå i deras arbete.
Som tur är så springer jag ju också på en del kommunfolk under våra möten med Hallstaviksnätverket, där dom är med just på grund utav att delta för att stödja det lokala engagemanget.
Till sist, så har vi lagt upp flera bilder under flikarna här intill från Projektarbetet.
I väntans tider
Nu är allt förjobb klart!!
Förstudien finns som ni redan har sett i rapportform, och kan läsas här intill till detta har också en inventering gjorts av ån där vi tittat närmare på bottenstruktur, flöden och växtlighet.
Allt detta arbete är nu sammanställt i en Projektplan som skall ligga till grund för de arbeten vi hoppas skall dra igång till våren.
I väntans tider menar jag nu att vi sitter bokstavligt talat och väntar på att få ett möte med Stockholms Stad och Länsstyrelsen för att presentera vårt arbete och visa på Skeboåns otroliga möjligheter som havsöringsvatten.
Herrarna skall nu försöka enas om en tid som skulle passa och återkomma, vilket jag hoppas inte drar ut allt för mycket i tid.
Hallstaviksnätverket kommer i veckan att hjälpa oss med att titta igenom vår projektplan och komma med tankar och ideer kring den och hur vi lagt upp det.
Helt enkelt som ett stöd för oss i vårt arbete.
Projektplanen kommer att presenteras här också, så fort mötet är klart.
read more
Förstudien finns som ni redan har sett i rapportform, och kan läsas här intill till detta har också en inventering gjorts av ån där vi tittat närmare på bottenstruktur, flöden och växtlighet.
Allt detta arbete är nu sammanställt i en Projektplan som skall ligga till grund för de arbeten vi hoppas skall dra igång till våren.
I väntans tider menar jag nu att vi sitter bokstavligt talat och väntar på att få ett möte med Stockholms Stad och Länsstyrelsen för att presentera vårt arbete och visa på Skeboåns otroliga möjligheter som havsöringsvatten.
Herrarna skall nu försöka enas om en tid som skulle passa och återkomma, vilket jag hoppas inte drar ut allt för mycket i tid.
Hallstaviksnätverket kommer i veckan att hjälpa oss med att titta igenom vår projektplan och komma med tankar och ideer kring den och hur vi lagt upp det.
Helt enkelt som ett stöd för oss i vårt arbete.
Projektplanen kommer att presenteras här också, så fort mötet är klart.
måndag 7 november 2011
Liten rapport om läget
Öringen kom lite senare till ån i år på grund utav det varma vädret och nu, efter helgens span så verkar det som att årets lek börjar gå mot sitt slut.
Någon enstaka fisk kunde jag se under min tur i igår söndag som stod tryckt mot botten. Vi har åter sett att fisken väljer de platser som vi trott och nu efter 2 års intensivt arbete kring ån med utredningar och dyligt så kan vi med säkerhet säga vart insatserna borde göras.
Mängden fisk var svår att avgöra i år, då vattnet större delen av tiden var ganska grummligt på grund utav regnandet. Tanken var ju att försöka filma leken på lite närmare håll, och försök har gjort men inte blivit vad vi räknade med tyvärr.
En parameter att också räkna in har varit den låga vattennivån, vilket gjort att fiskarna oftare stått i de djupare partierna och väl uppe på grunt vatten varit väldigt lätt skrämda.
Sammanfattningsvis kan man ändå säga, att med en öppen fiskväg så finns öringen i ån och där fortsätter vi vårt arbete för att i förlängningen kunna få till en mera hållbar styrning av vattenvägen.
Under 2009, 2010 och nu 2011 så har sammanlagt nästan 15000 öringar satts ut i ån, av dessa så borde det redan nästa år börja komma tillbaka fisk till ån för lek, och för att nu få någon form av återbetalning så måste arbetet med lekplatser starta.
Med anledning av detta så har vi tagit kontakt med Stockholms stads Idrottsförvaltning, som är dom som handlägger den här typen av ärenden i länet, för en träff. Tanken är att vi skall mötas i Wira Bruk där man idag har ett fint arbete pågång i och kring Loån för att höra lite med dom om deras erfarenheter kring liknande arbete.
Skall sägas att vi fått positivt bemötande från dom och vi hoppas nu så snart det går att få till en projektstart för arbetet.
Länsstyrelsen lyser dock fortsatt med sin frånvaro och vi har svårt att få fram vårt budskap den vägen då våra mail inte besvaras.
read more
Någon enstaka fisk kunde jag se under min tur i igår söndag som stod tryckt mot botten. Vi har åter sett att fisken väljer de platser som vi trott och nu efter 2 års intensivt arbete kring ån med utredningar och dyligt så kan vi med säkerhet säga vart insatserna borde göras.
Mängden fisk var svår att avgöra i år, då vattnet större delen av tiden var ganska grummligt på grund utav regnandet. Tanken var ju att försöka filma leken på lite närmare håll, och försök har gjort men inte blivit vad vi räknade med tyvärr.
En parameter att också räkna in har varit den låga vattennivån, vilket gjort att fiskarna oftare stått i de djupare partierna och väl uppe på grunt vatten varit väldigt lätt skrämda.
Sammanfattningsvis kan man ändå säga, att med en öppen fiskväg så finns öringen i ån och där fortsätter vi vårt arbete för att i förlängningen kunna få till en mera hållbar styrning av vattenvägen.
Under 2009, 2010 och nu 2011 så har sammanlagt nästan 15000 öringar satts ut i ån, av dessa så borde det redan nästa år börja komma tillbaka fisk till ån för lek, och för att nu få någon form av återbetalning så måste arbetet med lekplatser starta.
Med anledning av detta så har vi tagit kontakt med Stockholms stads Idrottsförvaltning, som är dom som handlägger den här typen av ärenden i länet, för en träff. Tanken är att vi skall mötas i Wira Bruk där man idag har ett fint arbete pågång i och kring Loån för att höra lite med dom om deras erfarenheter kring liknande arbete.
Skall sägas att vi fått positivt bemötande från dom och vi hoppas nu så snart det går att få till en projektstart för arbetet.
Länsstyrelsen lyser dock fortsatt med sin frånvaro och vi har svårt att få fram vårt budskap den vägen då våra mail inte besvaras.
måndag 24 oktober 2011
Nu finns öringen i ån!!
Många glada stunder nu om kvällarna, öringen är nu på riktigt lekhumör i ån.
I helgen bevittnade vi riktig fajt om ståndplatserna mellan flera olika hanar i 3 kilos klassen och mitt i allt glider en underbart fin hona i storleksordningen 5-6 kilo.
I år lite senare än normalt då vattentemperaturen varit hög långt in på hösten.
Återigen så väljer fisken de plaster som vi anser borde biotopvårdas.
Nu har vi snart följt ån intensivt under två års tid, inventerat och dokumenterat flöden, strömmar, nivåer, bottenstrukturer och annat som är viktigt för kommande arbete.
Vi har också i ett mer informellt sammarbete med den stora industrin på orten haft vandringsvägen under föregående år och detta år långt mycket längre tid än tidigare och bebviset syns nu i ån, fisken är där.
Vi har också inlett de första diskussionerna med mark ägarna kring ån, och informerat om hur vi ser på åns framtid och dess öringar.
Vi deltar också som ett av projekten i Hallstaviksnätverket som jobbar för att främja och stimulera utvecklingen av Hallstaviksbygden, d.v.s. Hallstavik och dess närområde från Herräng till Skebobruk.
Allt detta för att få så stor spridning för vårt arbete som möjligt.
Allt som tiden har gått så har vi också insett hur positiva folk på orten är för detta.
Vi har alltså så mycket på fötterna nu att vi absolut kan styrka vår rapport ytterligare, att Skeboån är att se som absolut skyddsvärd som resurs för havsöringen i de norra delarna av länet.
(Vår rapport finns att läsa under fliken nyheter)
Och det som nu krävs är att sätta spaden i jorden och börja arbeta mer handgripligen i och kring ån.
Vad vi nu hoppas på är att vi skall få samma fina uppbackning som projektet man bedriver i Loån några mil söderut från oss sett.
Lägger in en film från deras arbete, vilket glädjer oss väldigt mycket och visar på att man kommer väldigt långt med vilja och engagemang.
read more
I helgen bevittnade vi riktig fajt om ståndplatserna mellan flera olika hanar i 3 kilos klassen och mitt i allt glider en underbart fin hona i storleksordningen 5-6 kilo.
I år lite senare än normalt då vattentemperaturen varit hög långt in på hösten.
Återigen så väljer fisken de plaster som vi anser borde biotopvårdas.
Nu har vi snart följt ån intensivt under två års tid, inventerat och dokumenterat flöden, strömmar, nivåer, bottenstrukturer och annat som är viktigt för kommande arbete.
Vi har också i ett mer informellt sammarbete med den stora industrin på orten haft vandringsvägen under föregående år och detta år långt mycket längre tid än tidigare och bebviset syns nu i ån, fisken är där.
Vi har också inlett de första diskussionerna med mark ägarna kring ån, och informerat om hur vi ser på åns framtid och dess öringar.
Vi deltar också som ett av projekten i Hallstaviksnätverket som jobbar för att främja och stimulera utvecklingen av Hallstaviksbygden, d.v.s. Hallstavik och dess närområde från Herräng till Skebobruk.
Allt detta för att få så stor spridning för vårt arbete som möjligt.
Allt som tiden har gått så har vi också insett hur positiva folk på orten är för detta.
Vi har alltså så mycket på fötterna nu att vi absolut kan styrka vår rapport ytterligare, att Skeboån är att se som absolut skyddsvärd som resurs för havsöringen i de norra delarna av länet.
(Vår rapport finns att läsa under fliken nyheter)
Och det som nu krävs är att sätta spaden i jorden och börja arbeta mer handgripligen i och kring ån.
Vad vi nu hoppas på är att vi skall få samma fina uppbackning som projektet man bedriver i Loån några mil söderut från oss sett.
Lägger in en film från deras arbete, vilket glädjer oss väldigt mycket och visar på att man kommer väldigt långt med vilja och engagemang.
onsdag 28 september 2011
Positivt rapport om havsöringen
Positivt rapport i dagens ABC sändning om Havsöringen, men ockå om Abborren i skärgården.
Ni hittar sändningen här, via länken om ni klickar på bilden.
Ni hittar sändningen här, via länken om ni klickar på bilden.
Vissa dagar känns det som att det går 20 kanske 30 dåliga nyheter på en bra när det gäller våra vattendrag och sjöar, överallt är det avstängda vandringsvägar, vattenkraften och många andra som står bakom alla dessa dåliga nyheter.
Då är det extra skönt när det så äntligen dyker upp en riktigt bra rapport som denna idag om bland annat havsöringen. Det visar oss, vi som jobbar med Skeboån, att vi ändå är på rätt väg och att vi gör något som faktiskt gör skillnad.
Det vi fortsatt måste jobba med är att få fler att inse vilken stor tillgång Skeboån skulle vara för Roslagens havsöringar.
Skeboån skulle, om det gjordes biotopvårdande arbete, kunna vara länets största reproduktionsområde för den lekvandrande öringen.
Så vi tänker inte ge oss när det gäller kontaken mot Länsstyrelsen, dom måste helt enkelt till slut förstå, det vi gör här uppe i norra delarna av länet, att Skeboån behövs för öringen.
För det som Henrik pratar om i sändningen, om problemet med vattentillförseln är inte lika stort för oss här i Skeboån, för här kan jag till och med säga att regleringen av ån säkerställer tillförseln av vatten året runt.
Det som måste till är att säkerställa vandringvägen upp i ån, där vi redan idag genom att bara prata med folk har åstadkommit en hel del.Så, Länsstyrelsen i Stockholmslän, välkomna ut på ett besök.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
