Nu vill vi önska

read more

Nu tar vi lite jullov

Vår projektplan är nu skickad till Stockholms Idrottsförvaltning och vi väntar på, vad vi hoppas ett positivt svar. Bara någon dag efter vårt föregående inlägg så fick även kommunen ett mail där vi frågar lite om vilket intresse dom har att följa och kanske deltaga i vårt projekt på närmare håll, svaret därifrån dröjer tyvärr.
Vi tror verkligen på att inte bara vi vill se en levande å, en å i norra Roslagen där man satsar på den biologiska mångfalden och ett levande vattendrag till förmån för växt och djurlivet och till glädje för alla som bor runt vår lilla å. En satsning på Skeboån som havöringsvatten är nämnligen till gagn för allt levande kring ån och är ett projekt där det faktiskt inte finns någon förlorare.
Och vem vill inte jobba med eller satsa på något där det bara kan ge vinster tillbaka.
Nu tänker vi lägga allt detta arbete åt sidan för någon vecka till förmån för julefrid, god mat och en massa trevliga stunder med familj och vänner, men innan jag avslutar så vill jag ge er ett sista julklappstips också.
Om ni går in på min egna blogg, Rospiggenfiske så finns där ett tips. Klicka på länken nedan.
Rospiggen Fiske

Till sist, ett år av många intressanta möten är till till ända vi har fortsatt stor tillförsikt till detta projekt och vårt engagemang tillika arbetslust är kanske till och med större idag än när vi drog igång vårt arbete för snart två år sedan.
Det är mycket mail, telefon och skrivbordsjobb och timmarna vid datorn skall vi inte ens tala om, men det är också det som måste till så här i början, förhoppningsvis kommer dessa timmar att bytas till tid tillbringade vid ån istället ju längre in i projektet vi kommer.
"För att få körda äpplen så måste någon gång ett frö planteras"

Så till alla er som stött oss och följer oss, och till er som hjälpt oss fram dit vi är idag och för all uppmuntran vi får vill vi rikta ett stort tack.

read more

Hela kommunen, eller?

Den 23;e November så fanns denna rubrik i Norrtelje Tidning, 
"Havsöringen försvinner från Norrtäljeån",  och detta samtidigt som vår å, bara några mil norrut ser en  tendens att antalet öringar som återvänder till Skeboån har ökat under den tid som vi hållit på med projektet. Riktigt tråkigt för gänget i Norrtälje där det satsats mycket tid, ideellt arbete men också en mäng resurser från kommunen i form av pengar och resurser.

Man har inte hittat någon egentlig förklaring till att havsöringen försvunnit nästan helt men har nu inlett ett arbete med att titta på odlingsmetodiken därifrån fisken kommer.
Nu gör man dock helt om i Norrtälje och tänker satsa enbart på sportfisket, där fisk sätts ut i ån i ett sammarbete med Stockholms Stad, som står för hälften av kostnaden och fiskeklubben den andra.
Allting är frid och fröjd så långt och naturligtvis så önskar vi dom lycka till i sitt arbete och hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
Men!!
Sist i artikeln så kommer en rad som jag reagerade på, den lyder så här.
I veckan ska också sportfiskeklubben tillsammans med kommunen göra en inventering av ån och se vilka åtgärder som kan göras för att förbättra öringarnas förutsättningar.

Alltså samma jobb som vi nu gjort på helt egen hand här ute hos oss.
Och det är inte gentemot sportfiskeklubben som min reaktion vänder sig, utan mot kommunen.
För när vi ställde frågan om precis samma stöd och hjälp från lokal nivå, som hade kunskapen så var svaret från Monica Pettersson på samma kommun så här till oss.Kommunen har tyvärr inga pengar idagsläget att dela ut till olika sjörestaureringsprojekt eller fiskeprojekt. Vad gäller övrig hjälp och stöd är våra resurser tyvärr också mycket begränsade i dagsläget.
Monica Pettersson kommer naturligtvis att få ett mail igen av oss, nu när kommunen kan tänka sig att ställa upp på den här typen av arbeten, för visst är det väl så att man inom kommunen satsar på bredd och att hela kommunen skall ingå i deras arbete.
Som tur är så springer jag ju också på en del kommunfolk under våra möten med Hallstaviksnätverket, där dom är med just på grund utav att delta för att stödja det lokala engagemanget.

Till sist, så har vi lagt upp flera bilder under flikarna här intill från Projektarbetet.


 

read more

I väntans tider

Nu är allt förjobb klart!!
Förstudien finns som ni redan har sett i rapportform, och kan läsas här intill till detta har också en inventering gjorts av ån där vi tittat närmare på bottenstruktur, flöden och växtlighet.
Allt detta arbete är nu sammanställt i en Projektplan som skall ligga till grund för de arbeten vi hoppas skall dra igång till våren.

I väntans tider menar jag nu att vi sitter bokstavligt talat och väntar på att få ett möte med Stockholms Stad och Länsstyrelsen för att presentera vårt arbete och visa på Skeboåns otroliga möjligheter som havsöringsvatten.
Herrarna skall nu försöka enas om en tid som skulle passa och återkomma, vilket jag hoppas inte drar ut allt för mycket i tid.
Hallstaviksnätverket kommer i veckan att hjälpa oss med att titta igenom vår projektplan och komma med tankar och ideer kring den och hur vi lagt upp det.
Helt enkelt som ett stöd för oss i vårt arbete.

Projektplanen kommer att presenteras här också, så fort mötet är klart.

read more

Liten rapport om läget

Öringen kom lite senare till ån i år på grund utav det varma vädret och nu, efter helgens span så verkar det som att årets lek börjar gå mot sitt slut.
Någon enstaka fisk kunde jag se under min tur i igår söndag som stod tryckt mot botten. Vi har åter sett att fisken väljer de platser som vi trott och nu efter 2 års intensivt arbete kring ån med utredningar och dyligt så kan vi med säkerhet säga vart insatserna borde göras.
Mängden fisk var svår att avgöra i år, då vattnet större delen av tiden var ganska grummligt på grund utav regnandet. Tanken var ju att försöka filma leken på lite närmare håll, och försök har gjort men inte blivit vad vi räknade med tyvärr.
En parameter att också räkna in har varit den låga vattennivån, vilket gjort att fiskarna oftare stått i de djupare partierna och väl uppe på grunt vatten varit väldigt lätt skrämda.
Sammanfattningsvis kan man ändå säga, att med en öppen fiskväg så finns öringen i ån och där fortsätter vi vårt arbete för att i förlängningen kunna få till en mera hållbar styrning av vattenvägen.

Under 2009, 2010 och nu 2011 så har sammanlagt nästan 15000 öringar satts ut i ån, av dessa så borde det redan nästa år börja komma tillbaka fisk till ån för lek, och för att nu få någon form av återbetalning så måste arbetet med lekplatser starta.
Med anledning av detta så har vi tagit kontakt med Stockholms stads Idrottsförvaltning, som är dom som handlägger den här typen av ärenden i länet, för en träff. Tanken är att vi skall mötas i Wira Bruk där man idag har ett fint arbete pågång i och kring Loån för att höra lite med dom om deras erfarenheter kring liknande arbete.
Skall sägas att vi fått positivt bemötande från dom och vi hoppas nu så snart det går att få till en projektstart för arbetet.
Länsstyrelsen lyser dock fortsatt med sin frånvaro och vi har svårt att få fram vårt budskap den vägen då våra mail inte besvaras.

read more

Nu finns öringen i ån!!

Många glada stunder nu om kvällarna, öringen är nu på riktigt lekhumör i ån.
I helgen bevittnade vi riktig fajt om ståndplatserna mellan flera olika hanar i 3 kilos klassen och mitt i allt glider en underbart fin hona i storleksordningen 5-6 kilo.
I år lite senare än normalt då vattentemperaturen varit hög långt in på hösten.
Återigen så väljer fisken de plaster som vi anser borde biotopvårdas.
Nu har vi snart följt ån intensivt under två års tid, inventerat och dokumenterat flöden, strömmar, nivåer, bottenstrukturer och annat som är viktigt för kommande arbete.
Vi har också i ett mer informellt sammarbete med den stora industrin på orten haft vandringsvägen under föregående år och detta år långt mycket längre tid än tidigare och bebviset syns nu i ån, fisken är där.
Vi har också inlett de första diskussionerna med mark ägarna kring ån, och informerat om hur vi ser på åns framtid och dess öringar.
Vi deltar också som ett av projekten i Hallstaviksnätverket som jobbar för att främja och stimulera utvecklingen av Hallstaviksbygden, d.v.s. Hallstavik och dess närområde från Herräng till Skebobruk.
Allt detta för att få så stor spridning för vårt arbete som möjligt.
Allt som tiden har gått så har vi också insett hur positiva folk på orten är för detta.

Vi har alltså så mycket på fötterna nu att vi absolut kan styrka vår rapport ytterligare, att Skeboån är att se som absolut skyddsvärd som resurs för havsöringen i de norra delarna av länet.
(Vår rapport finns att läsa under fliken nyheter)
Och det som nu krävs är att sätta spaden i jorden och börja arbeta mer handgripligen i och kring ån.
Vad vi nu hoppas på är att vi skall få samma fina uppbackning som projektet man bedriver i Loån några mil söderut från oss sett.

Lägger in en film från deras arbete, vilket glädjer oss väldigt mycket och visar på att man kommer väldigt långt med vilja och engagemang.

read more

Positivt rapport om havsöringen

Positivt rapport i dagens ABC sändning om Havsöringen, men ockå om Abborren i skärgården.
Ni hittar sändningen här, via länken om ni klickar på bilden.

Vissa dagar känns det som att det går 20 kanske 30 dåliga nyheter på en bra när det gäller våra vattendrag och sjöar, överallt är det avstängda vandringsvägar, vattenkraften och många andra som står bakom alla dessa dåliga nyheter.

Då är det extra skönt när det så äntligen dyker upp en riktigt bra rapport som denna idag om bland annat havsöringen. Det visar oss, vi som jobbar med Skeboån, att vi ändå är på rätt väg och att vi gör något som faktiskt gör skillnad.

Det vi fortsatt måste jobba med är att få fler att inse vilken stor tillgång Skeboån skulle vara för Roslagens havsöringar.

Skeboån skulle, om det gjordes biotopvårdande arbete, kunna vara länets största reproduktionsområde för den lekvandrande öringen.

Så vi tänker inte ge oss när det gäller kontaken mot Länsstyrelsen, dom måste helt enkelt till slut förstå, det vi gör här uppe i norra delarna av länet, att Skeboån behövs för öringen.

För det som Henrik pratar om i sändningen, om problemet med vattentillförseln är inte lika stort för oss här i Skeboån, för här kan jag till och med säga att regleringen av ån säkerställer tillförseln av vatten året runt.

Det som måste till är att säkerställa vandringvägen upp i ån, där vi redan idag genom att bara prata med folk har åstadkommit en hel del.
Så, Länsstyrelsen i Stockholmslän, välkomna ut på ett besök.

read more

Första öringarna i ån

Vi skriver Torsdag den 8;e september, och igår såg vi dom första rörelserna i ån från uppvandrad havsöring!

Nu börjar någon månads intensiv spaning, både efter öring men också på att vandringsvägen fortsatt hålls öppen.
Igår var det mindre öring som vi såg, precis som förra året då det också var de mindre öringarna som först anlände upp i ån.
Jättarna hoppas vi kommer om någon vecka.
(förra årets filmsnuttar)
Det är fortsatt lite vatten i ån, men vi hoppas nu att vädret hjälper till att skapa de bästa förutsättningarna.
Vi har till årets säsong tänkt ge oss på ett försök att filma under vattnet, återkommer om detta.

read more

Skeboån på Hallstaviksdagen

Med egentligen bara några dagars varsel så kastade vi oss in i att delta på Hallstaviksdagen.

Vi samlade ihop lite information, gjorde en A4;a med lite text om projektet som kunde delas ut och sedan ett litet bildkollage som tillsammans beskrev arbetet som fram tills idag gjorts.

Sen var det bara att kliva in bakom bordet på torget i Hallstavik helt utan direkta förväntningar egentligen.

Hallstaviksdagen.

Och när vi nu sammanfattar dagen så måste det bli en liten delseger på vår väg.
Intresset var stort och vi har under dagen haft många och långa samtal om vårt arbete kring ån men också fått tagit del av berättelser om ån, hur det var förr och fram till idag.
Vi har bara fått positivt bemötande för vårt arbete och många har imponerats över det vi åstadkommit fram tills dags datum. Några väldigt intressanta kontakter har knutits och skall man nämna några så är det inom bank, markägare, fiskerättsinnehavare, hotell osv.
Vi har också fått räta ut några frågetecken kring vår ambition med ån. Orten är liten och det blir lätt rykten som har en tendens att växa ur sin kostym tillslut, om vi inte syns och kan berätta hur det egentligen ligger till.
Så ett stort tack till er alla som tog er tid att stanna upp hos oss och lyssna på vad vi hade att säga, men också berättade om Skeboån utifrån er synvinkel, vi uppskattar detta väldeliga.
Hoppas vi syns igen i framtiden.

På den korta tid vi hade på oss så var detta vad som blev, resultatet
var dock långt mer överväldigande.

Patrik & Uffe



read more

Hallstaviksdagen

Vi kommer att finnas med under Hallstaviksdagen den 3 sep på torget i Hallstavik
Det pågår från klockan 10:00 fram till 14:00.
Där kan ni möta oss och ställa frågor och få informationsbladet om vårt projekt.

Välkomna

read more

Kartläggning av Skeboåns nedre delar

I lördags den 13 augusti gick vi, med block, penna och kamera nästan en kilometer vadandes i ån.

Vi började uppströms vägbron i Häverödal cirka 400 meter och vadades oss fram till cirka 550 meter nedströms samma vägbro.

Intressant jobb och vi noterade hela tiden med nästan ett par meters mellanrum, bottenstruktur, djup, typ av botten, växtlighet både i strandregionen och i vattnet. Alla större stenar och andra intressanta avvikelser noterades också.

Vad vi letade efter var de mest naturliga förutsättningarna för att sätta in biotopvård.

Vi vill påverka ån och odlingslandskapet uppströms så lite som möjligt därför är det av vikt att de insatser som bör och som vi hoppas skall göras blir så rätt som möjligt från början.

Tidigare spaningar har visat att havsöringen väljer just den här delen av ån för att försöka få till någon form av lek, och efter att ha vandrat igenom ån, så kan vi förstå varför.

Sträckan innehåller minst fyra fina lokaler för lekområden och i närheten av dessa finns djupare partier som på vissa ställen var över 1,20.

(vi valde 1,20 som övre gräns för våra mätningar över detta noterades detta som 1,20plus)

Bottenstrukturen skulle jag vilja säga är jämn hård grusbotten med partier av medelstora och större stenar.

Bottenstrukturen lämpar sig väldigt bra som grund att bygga vidare på.

Vi kommer nu att sammanfatta alla våra sidor med anteckningar, skicka detta till Länsstyrelsen bland annat och sen hoppas att allt jobb vi nu lagt ner fram tills dags datum skall få verkan och att dom tar tag i och stöttar oss i vårt vidare arbete med åns havsöringar.
Kanske är på sin plats att säga att det naturligtvis inte bara kommer havsöringen till gagn, allt liv i ån skulle må bra av att det görs något.

Granaten i fotartagen

Granaten igen vid vägbron i Häverödal

Fluganberg tar djupmått och kollar om det är fast botten

På väg ner i en av djupgroparna

Ståndplats?

read more

Vi tjuvfiskar inte kräftor!!

Vi informerar ju här om alla jobb vi gör i ån. Och så här i kräfttider så kan det vara på sin plats att informera om att vi kommer att vara i ån under lördagen den 13 augusti. Detta dagtid för att mäta och dokumentera åns nedre delar.
Vad vi kommer att titta på är flöden, strukturer, strand och bottenväxtlighet. Allt kommer att dokumenteras med kamera och block.
Det enda som vi möjligtvis kommer att plocka upp från åns botten är skräp.
Varför detta skall göras är för att hitta lämpliga lokaler för små insatser när det gäller förutsättningen för lek.
Att vi väljer den här tiden på året är för att ån vattennivå är nu låg och insatserna som vi hoppas få göra skall påverka åns alla intressenter så lite som möjligt, därför är det lämpligt ur allas synpunkt att vi inte målar upp ett drömcenario kring ån, utan tittar på hur det faktiskt ser ut.

Så det kan vara på sin plats att säga, -vi är alltså inte några "skumma" typer som försöker oss på tjuvfiske efter kräftor.

read more

Skeboån vs Tidan

Ta er en titt på bilderna nedan, de första åtta bilderna är från Skeboån och den första delen, cirka 2km.
De följande sju bilderna är från Tidan/Baltak, också det på en sträckning av cirka 2km.
Ser ni likheterna, ser ni vilken röd tråd jag far efter?

Fisket.
I Tidan så säljs det fiskekort på den delen av ån för 200:-/dygn och då är endast flugfiske tillåtet och en maxgräns på 3 fiskar/kort är satt.
Under de två dagar vi var där och fiskade, så var det ytterligare ett 15 talet personer där för fiske.
Lägg därtill stughyran vi betalade, 500:-/dygn plus övriga saker vi handlade på orten så förstår ni att fisketurismen drar in stora pengar till mindre orter.
Tidan och då framför allt fisket i Baltak lockar idag fiskare från Europa att komma för flugfisket efter i detta fallet "Put and Take" fiske efter Regnbåge.

Jordbruk/Nedskräpning.
Kring ån finns hagar för kreatur, men fisket bedrivs ändå inne i dessa. Lösningen är anvisade stigar att följa, färistar alt trappor över stängsel och staket.
Det fanns inga andra stigar eller annat upptrampat, utan folk följer anvisade vandringsstråk.
Nedskräpning hade man löst med ha sommaranställd personal se över fiskesträckan någon gång per dag plus att vi fiskare har naturligtvis det stora ansvaret.

Kringmiljöerna.
Kring Tidan/Baltak finns, precis som kring Skeboån mängder av kulturhistoria. Detta hade man tagit till vara på och lite varstans fanns anslag och informationstavlor om ruiner eller likande.

Likheterna är slående och många, bortsett från en sak då.
Skeboån är idag en vattenreservoar med inga som helst inkomster i, snarare tvärtom bara utgifter.
Det är en resurs som rinner vackert igenom flera mindre byar på sin väg ut mot havet, byar som inte bara har en historia att berätta och som också på ett eller annat sätt idag nyttjar åns vatten för odling, kreatur eller som i dess mynning tillverkning av papper på Hallsta Pappersbruk.
Men i övrigt totalt outnyttjad som den resurs den faktiskt är, att locka folka att komma till området Skebobruk/Hallstavik för fiske och därmed utöka dragningskraften till regionen.

Skeboån

Tidan/Baltak

Visst är likheterna slående??



read more

Ytterligare smolt i Skeboån

Pågrund utav att vi var på fiskeresa i Tidan så fanns vi inte på plats igår när det åter sattes ut 5000 stycken havsöringsmolt i Skeboån.
Denna gång inte på samma plats som föregående år.
Nu har vi under två år satt ut närmare 10000 öringar i ån. Det som nu återstår är att se till att när dom vänder tillbaka till ån för lek om cirka 2-4 år så måste arbetet ha påbörjats med lekbottnar och vandringsvägar.

read more

Vandringsvägen i Hallstavik

Det har varit tyst här ett tag. Vilket inte innebär att vi inte fortsatt vårt arbete i och kring ån.

Mesta delen av tiden som gått har vi ägnat åt möten, mailande, telefonsamtal och självstudier.

Det som närmast står på agendan är att Vandringshindergruppen skall ha möte, vi hade hoppats att dom skulle komma upp till oss, så att vi skulle kunna ta tillfället i akt och sprida vårt budskap om ån och det arbete vi gör. Nu blir det inte så, vilket föranledde bilderna ni ser här i bloggen.

Vår tanke var och är, att kan dom inte komma hit, så skall dom i alla fall ha så uppdaterad information som det går. Sagt och gjort, vandringsvägen är nu dokumenterad, uppmätt och alltihop är skickat till Stockholm för analys.

Inloppet, som för det mesta ser ut så här.

Igenstängt, och inte en fisk kan röra sig varken in eller ut ur ån.
Det skall sägas att alldeles bredvid så går det mycket vatten under dammluckorna.

Vatten som vi tycker att man istället kan reglera genom vandringsvägen.

Braxen som ligger där har vi inte placerat där.

Inloppet igen.

Utformningen av vandringsvägen.

Utloppet. Oftast liggandes ovan vattenytan nedanför dammen.

Vi hoppas nu på fullt stöd från Vandringshindergruppen, och att dom kommer att hjälpa oss med detta. För vanndringsvägen måste göras om, och det måste gå vatten genom den långt mera tid än som nu, när den står torr 11 månader om året.

Vi var ute på märkningsfiske i helgen som var i Östhammar och fick då tillfälle att träffa Tobias Fränstam från Org Sportfiskarna och Henrik C Andersson Länsfiskekonsulent i Stockholmslän.

Naturligtvis tog vi tillfället i akt för en pratstund med båda dessa herrar om Skeboån.

Och vi kan inte bedömma det på annat sätt än att vi har fortsatt gott stöd för det arbete vi gör.

Dom har samma inställnings som oss, Skeboån har kanske länets bästa förutsättningar som sportfiskeå efter grov havsöring.

read more

Ett första möte med representant från markägarna

Precis hemkommen efter ett mycket intressant och, tycker vi, lyckat möte.
Idag var dagen här när vi skulle möta en representant för markägarna kring delar av Skeboån som vi, i vår rapport visat intresse för.
Med på mötet fanns också representanter för Hallstaviksnätverket.
Ingen tydlig agenda fanns, utan ordet var fritt och vi fick redogöra för det arbete vi utfört fram till dags datum men också lyssna på markägarnas intresse i detta.
Vi tror på att alla måste vara med på samma "tåg" för att detta projket skall få ett 100% bra resultat och att det har den lokala förankring som vi hela tiden har strävat efter.
Vi fick oss också till livs den historia som finns i och kring Skeboån, bara det värt ett eget forum och mycket intressant.

Nytt möte kommer att hållas, där vi kommer att bli inbjudna för att träffa fler av markägarna och fortsätta vårt jobb, att informera om arbetet och den idé som vi har kring ån och dess Havsöringar.

read more

Reaktioner på projektet

De första "negativa" reaktionerna har nu landat hos oss angående projektet vi driver.
Det är markägare, som med full rätt, har funderingar kring vad som händer i och kring ån, och vilken typ av arbete som vi bedriver där.
Som svar på dessa funderingar så kan jag säga, att vi så snart det går kommer att sätta oss ner i mötesform för att skaffa oss ytterligare kunskap om deras oro.
Och därefter försöka kalla samman till en större träff där vi sakligt kan diskutera frågorna kring detta.

I vår rapport finns det flesta svaren, men det kan ändå vara på sin plats att förtydliga att:

vår projekt är i första hand inriktat på fiskens väl, alltså skapa det rätta förutsättningarna för att fisk skall kunna röra sig upp i och ut ur ån för lek.
Utifrån detta så pekar vi på två tänkbara sträckor i ån som är bäst lämpade för biotopvårdande insatser utifrån flera aspekter.
I första hand det rent naturliga förutsättningarna men också på det faktum att kring dessa två sträckor av ån finns ingen odlingsmark.
Sträckorna vi vill fortsätta titta närmare på är, som nämns i rapporten, dammen i Skebobruk och nedströms till Skedeforsarna men också vägbron i Häverödal uppströms och nedströms om denna cirka 500 meter.

Vårt mål med projektet är fortsatt att skapa förutsättningar för Skeboån som en viktig reproduktionså för havsöring i den här delen av landet.
Drömmen är att i en framtid, där vi kan se att målet är uppfyllt, kunna se om det finns förutsättningar för att bedriva någon form av fiske.
Hur detta sen skulle bedrivas och i vilka former är ännu så länge bara idéer.
Den kanske bästa förutsättningen skulle kunna vara en fiskevårdsförening, där markägare och övriga intressenter kring ån tar den rollen och där vi fortsatt jobbar med resursen, alltså fisken i ån.

read more

Kopia från mitt inlägg på Rospiggenfiske

Om vi tar vår egen å här i Hallstavik, Skeboån.

Här finns, har vi påvisat i vår rapport,(se Skeboåns Sportfiske och rapport) förutsättningar för att i fölängningen kunna bedriva ett unik sportfiske efter storvuxen havsöring, och det på en till stora delar självreproducerande stam.
Vi driver projektet med just det målet, där delmålet är biotopvården och reproduktionen och där drömmen är att kunna starta upp ett fiske.
Som ån ser ut idag, så nyttjas den enbart för sitt innehåll, alltså vattnet.
Den bevattnar åkrar i det jordbrukslandskap den passerar och den förser också Hallsta Pappersbruk med nödvändigt vattenuttag för produktionen.
Men i övrigt så finns där ingenting annat.
Okej, en del tar sig säkert ett svalkande dopp i den och någon går säkert ned med sitt rödvita flöte och tar sig en abborre eller två.

Om vi nu ser framåt på tidsaxeln ytterligare 4-6 år, när vårt arbete med att skapa rätt förutsättningar i ån för lekande fisk börjar betala sig, där räntan på insatt kapital börjar synas i ån i form av fler fiskar i ån helt enkelt.
Då kommer nästa del i projektet, att börja titta på förutsättningarna för att starta upp ett fiske i någon form.
Till en början väldigt sparsamt och med mycket lågt, om ens något uttag alls av fisk.
Vad blir då vår del i det fortsatta arbetet?
Som vi ser det så är vår fortsatta roll i detta att bedriva det arbete vi gjort fram tills dess, alltså trygga fiskens fortplantning och fortsätta jobba med förbättringar för fisken och naturligtvis att informera om och skapa rätt regelverk för det eventuella fisket.
Men vi kommer att behöva hjälp och detta på flera olika områden.

Jag tänker leka lite med en tanke här, ni kommer att förstå vid textens slut vart jag vill komma.

Vi skriver år 20xx någonting, förbättringsarbetet fortgår och vi har nu kommit så långt att vi inte längre är ensamma i vårt arbete, då som nu med Länsstyrelsen och Stockholms Stad utan nu finns även Gymnasieklasser/elever på plats som går den här typen av utbildning och som tillsammans med oss har Skeboån som praktikplatser och eller för sina praktiska arbeten.
Vi sysselsätter också genom detta arbete lokala entreprenörer, kanske mest genom grävmaskiner och dylikt arbete.
Dessutom har vi genom Länsstyrelsens försorg mindre forsknings eller uppföljninsarbete i och kring ån och dess biotop och fauna.
Utöver detta så följer vi upp allting på vår egen hemsida, där senaste informationen kring de arbeten som pågår publiceras.
Ett arbete pågår också för att delvis restaurera den gamla banvallen som fortfarande finns kvar utmed ån på vissa ställen till ett populärt vandringsstråk, där man på nära håll kan följa arbetet som pågår i ån. Och på vissa utvalda platser kan man stanna upp på iordningställda rastplatser för att inta sin medhavda fika.
Det finns också andra som håller till runt ån och som håller mer koll på djurlivet ovan vattenytan. Och våra uttrar och kungsfiskare är väl övervakade och det pågår samtidigt arbete för att trygga deras fortlevnad i ån genom att återställa flodbankar för att bygga sina bon på.

Årets restaureringsarbeten närmar sig sitt slut strax innan havsöringen startar sin vandring upp för leken.
Fiskräknaren i vår nya vandringsväg registrerar uppgången av fisk och i samarbete med ett lokalföretag som odlar fisk fångas och kramas fisk från ån för att säkra den vilda havsöringsstammen.
Leken är över och den 1 januari klockan 07:00 går startskottet. På plats finns folk som både räknar och mäter och kanske till och med märker fångad fisk, allt dokumenteras för att ha så noggrann uppföljning som möjligt.
Detta för att kunna sätta in rätta åtgärder i tid och på rätt ställen.
Det finns både fiskare och åskådare på plats och det serveras varmt att dricka och äta. Lokala medier följer premiären.
Premiär veckan fiskas det på anvisade platser och tider, övrig tid så kan guide hyras som medföljer under fisket.
Det är inte bara lokalt intresserad sportfiskare som finns på plats, utan folk har rest till Hallstavik och Skeboån för fiske och behöver därmed övernattningsmöjligheter, fylla sina bilar med bensin och handla i våra affärer.

Mmmm, börjar ni ana vart jag vill komma?

Premiären avlöper bra och nöjda fiskare vänder hemåt och budskapet sprids i sportfiskevärlden. Åk till Hallstavik, där finns ett mycket välskött vatten och kunnigt folk som möter upp och guidar dig genom dina fisketillfällen.
Hela kring arrangemanget är välskött och man har en proffsig inställning kring detta med fisken och fiskaren.
För att ytterligare stärka uppgången av fisk, så har det införts fredade zoner i den havsvik som Skeboån mynnar i och fisken kan röra sig fritt upp och ut i ån.
Den fisk som sedan vandrat ut igen lever sina dagar ute i vår skärgård och i och med åns framgång så har även fisket efter havsöring stärkts där. Så under senare delen av våren så kan man hyra fiskeguider som tar med sportfiskaren ut till riktigt heta platser för fiske.

Som ni säkert förstår så finns där ytterligare idéer kring ån och på vilket sätt man kan utnyttja dess resurser allt utifrån den synergi effekt som vårt projekt skapar.
Är detta då en helt befängd tanke, totalt tagen ur luften från någon som inte inser alla ”problem” som finns på vägen?
Är detta en ouppnåelig dröm från en insnöad sportfiskare som när en idé om samexistens kring en befintlig resurs som om den vårdas på rätt sätt skulle kunna bli realitet?
För att förtydliga ytterligare vad texten säger.
För att vi skall lyckas till 100% med vår idé, vårt lilla projekt och vår dröm så måste fler kunna se möjligheterna.
Vi, som bedriver arbetet kring ån och dess fiskar är inte dom som skall sitta i grävmaskinen, som skall räkna och mäta fiskar, sälja fiskekorten, stå både i bensinstationen och i mataffären. Vi skall heller inte se till att det finns övernattningsmöjligheter eller vara fiskeguider eller tillsyningsmän.
Vi vill bedriva vår del i allt detta, att se till att resursen finns och att den tas tillvara på rätt sätt för att räcka till alla.
Om jag istället ställer en motfråga, vad är det som säger att vi inte skulle lyckas med detta?
Varför skulle vi inte kunna skapa vårt eget lilla Mörrum i och kring vår å?

Som jag känner det, så har vi idag, när vi skriver 2011 fått med oss precis det rätta människorna i arbetet som bedrivs i dagsläget. Länsstyrelsen, Stockholms Stad och vårt egna lokala Hallstaviksnätverket, men jag saknar också en aktör, Norrtälje Kommun, som i allra högsta grad borde vara intresserat av projektets framgång utifrån den möjligheten det ger, att i förlängningen faktiskt sätta Hallstavik och kommunen på kartan och skapa arbetstillfällen.
Vi har vid några tillfällen försökt tagit kontakt med kommunen, som faktiskt inom området har kunnig personal på plats. Inget intresse har visats, än kanske vi skall tillägga.

Ser man sen detta i ett lite bredare perspektiv och tittar på hela landet och alla små och stora vattendrag som idag misshandlas eller helt enkelt ligger outnyttjade så inser man ganska snart att här finns inte bara några få arbetstillfällen som väntar, utan en hel industri.
Och då den natur och miljövänligaste industrin som kommer att finnas i landet.
Räntan på insatt kapital, en kort mening som får vilken ekonom som helst att lyfta på ögonbrynen, det är den vi pratar om här.
Borta är den tid då storföretagen byggde och satsade. Vi kan inte längre se dessa jättar som den enda vägen ut.
Vi måste börja se oss om i vår närmiljö och bygga på de resurser vi har istället för att vänta ut sega förhandlingar och utdragna investeringar som sen tillslut inte leder någonstans.
Hallstavik är en sådan byggd, som länge levt på sin stora industri men där den tryggheten numera är borta till förmån för avkastningen per aktie och jakten på vinstrekord. Inget fel i sig och kanske det naturliga steget att ta om vi ens skall ha något bruk kvar på orten.
Men med endast en mil ut till en underbar skärgård, också det en resurs, så vore det väl tusan om inte vi skulle kunna ta del av den industri som växer sig allt snabbare i landet, upplevelseindustrin.
Vi måste inse att vi på vår egen bakgård sitter på resurser som andra människor kanske jagar hela sitt liv.
Räntan på insatt kapital? vad innebär då den meningen för oss i vårt lilla projekt?
I korta ordalag så som vi ser det så är det upplevelsen, arbetstillfällen, miljöarbetet, goodwill, sätta orten på kartan och så vidare.
Vad skulle då det insatta kapitalet vara?
Det är de pengar och resurser som går åt till att skapa förutsättningen.
Ån finns där, havsöringen finns också där fast i en mycket liten utsträckning idag.
Startkapitalet är redan insatt och nu handlar det om att placera resursen rätt.
Kommer vi inte att påverka ån negativt då?
De som idag använder ån för bevattning och som resurs i en produktion, kommer inte de att få betala mer än de får tillbaka?
Absolut inte!
Återigen, det handlar om samexistens och tillgodose allas intressen, det är ju det som är det fina i den här typen av industri, alla kan vara med och dela på kakan.
Många likt mig har insett detta och jobbar för att få beslutsfattare i regeringen, kommuner och företag att inse samma sak. Att genom gemensam sak och tydliga mål jobba för att låta denna industri växa sig allt starkare.
Vi måste vara stolta över det vi har och visa upp det och kanske framför allt, vi måste våga dela på kakan med andra.
Först då kommer den här typen av projekt, som vårt lilla med Skeboån i Hallstavik, att nå den framgång det förtjänar.
Ett projekt som inte bara tillgodoser naturens intresse utan också ser till det lokala engagemanget.

read more

Karteringsunderlaget börjar ta form

Idag var det så dags för det första av flera möten för att få fram underlag för den mera ingående kartering som vi kommer att göra under året, med start så fort våravsmältingen lagt sig.
Underlaget kommer sedan att ligga till grund för de biotopvårdsinsatser som vi hoppas få till.
I detta första skede så har vi sikta in oss på den del av ån där fisken själv väljer att stanna för sin lek idag, men där förutsättningarna är ganska dåliga, och där vi tror att det mesta av en rom som läggs faktiskt spolas bort under vårfloden alternativt dör för att matrialet är för tätt, vilket tar bort den så viktiga cirkulationen kring romkornen.
Karteringen är grund för att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats med minimal påverkan av övriga miljön.

Så sent som för en dryg vecka sedan så fick vi ett glädjande besked.
Den s.k vandringshindergruppen hade haft möte, och nu vill man ta sig en närmare titt på Skeboån och den vandringsväg som vi skriver om i vår rapport.
Hela gruppen vill komma ut till oss och titta närmare på detta, för att kunna ta fram en lösning.
Mycket glada nyheter för både oss och den lekvandrande havsöringen.
Det visar också på att vi kanske åter lyckats väcka intresset för ån och dess fisk/djurliv.

Vi har återigen varit på Hallstaviksnätverkets stormöte och informerat kring det fortlöpande arbetet i vårt projekt.
Hallstaviksnätverket i sig en otroligt stimulerande miljö, där olika projektgrupper möts och informerar varandra men där också nya band knyts. Synergieffekten är stor och bredden på projekten är fantastisk, eller vad sägs om Trygghetsboende för äldre, Dragracingbana, Mötesplats för unga och vårt projekt då plus många många fler.
Har ni tid så ta er en titt på hemsidan: Hallstaviksnätverket det är väl värt ett besök. Ganska nyligen omgjord men där informationen kring detta bara kommer att växa.
Är ni boende i området och sitter på tankar och idéer kring förbättringsåtgärder eller andra intressanta tankar, så ta kontakt med någon i projektgruppen.
Det finns plats för alla, vi gjorde det och se bara vilken resa vi har kommit in på.

read more

Nytt år, nya tag.

Februari månad. Vi går med stormsteg mot ljusare och varmare tider.
I projektet kring Skeboån ligger vi inte heller på latsidan.
Planeringen inför sommarens arbeten håller på att ta form och det som ligger som högsta prioritering är att göra ett underlag för kommande kartering av de två intressantaste sträckorna i ån.
Detta för att på ett mer ingående och framför allt noggrannare sätt kartlägga bottenstrukturer, flöden, växtlighet men också på samma gång kartlägga strandregionen som är minst lika viktig, för skydd bland annat.

Vi har också i dagarna sänt ut vår egen "Janne Josefsson" med kamera och anteckningsblock för att dokumentera och mäta upp vandringsvägen vid dammluckorna i Hallstavik.
Den vandringsväg som både vi och Länsstyrelsen dömt ut.
Svaret på det borde komma till helgen om allt går bra.

Vi har också sökt kontakt med, Stockholms Idrottsförvaltning, som är de som har denna typ av frågor på sitt bord i länet, för att få till ett möte under våren där vi kan titta närmare på det arbete som vi kan göra tillsammans och där vi kan hjälpa varandra för att nå de mål vi har med ån.

Sedan tidigare är det ju klart att Hallstaviksnätverket vill fortsatt ha oss med i sin projektorganisation vilket gläder oss. Och det visar ju också på vilken bredd man har i sitt arbete för ortens väl.

Klicka på bilden för att läsa lite mer om forum Hallstaviksnätverket om ni är intresserade.

read more

Hallstaviksnätverket vill fortsätta sammarbetet

Alla var där, även vårt kommunalråd Kjell Jansson, och mötet kan inte sammanfattas på något annat sätt än mycket lyckat för vår del.
Hallstaviksnätverkets beslut var att låta oss driva detta vidare i den projektform vi haft under året.
Man tyckte att vår utredning och vår rapport var ett mycket väl utfört arbete.
Vi kan bara hålla med om det som styrgruppen så väl uttryckte det, -det visar på bredden i Hallstaviksnätverkets projekt att hålla allt från dragracingbana till havsöringens välmående.

Mycket kul och inspirerande att få den feedbacken från dom, och det ger oss ännu mera råg i ryggen att fortsätta vårt arbete i och kring Skeboån.

Fortsättningen nu under våren är att börja förbereda arbetet med kartläggningen av de två sträckor som ser mest lovande ut, och som inte på något sätt påverkar andra intressen i ån.
Kartläggningen är en utökad inventering på dessa sträckor i form av noggrannare uppmätning av vattennivåer, djup, flöden och strömriktningar, men också titta på strandregionen och bottenstrukturer.
Detta för att försöka komma så rätt med de insatser som skall göras redan från början utan att påverka vattennivårer och dyligt.
Men också för att inte påverka det övriga livet som finns i ån.
Ytterligare ett jobb, som till och med står först på listan är att se över den vandringsväg som finns där ån mynnar ut i saltsjön (Edeboviken)
Den vandringsvägen är sedan tidigare utdömd och efter vår rapport så lyftes den frågan upp högst på dagordningen.
Nuvarande "laxtrappa" sitter för högt och är dessutom för smal och brant.
Större havsöringar har, om det är bra vattenföring inga problem att ta sig upp men övrig fisk, som också dom använder denna väg har inga som helst möjligheter till vandring.

Vi är väldigt glada för att vi får fortsätta vårt arbete tillsammans med Hallstaviksnätverket och hoppas nu att vi skall få samma bifall från Stockholms Stadsidrottsförvaltning och Länsstyrelsen.
Den sistnämda har vi fortfarande inte hört något ifrån.

read more

Vilar inte i vintertid

Idag är jag kallad till möte med Hallstaviksnätverket och styrgruppen för att redogöra lite kring rapporten som vi gjort om Skeboån och dess havsöringar.


Det blir en dragning på cirka 15-20 minuter och sedan frågestund, där det skall pratas om slutsatser och förslag till fortsättning, vad skall göras? vem skall göra det? hur organiseras jobbet och hur finansieras det? är några av frågorna som skall besvaras under denna korta stund.

Jag skall göra vad jag kan för att fortsatt sälja in denna idé.

Mycket positiva svar har kommit på rapporten och vi är väldigt glada över den respons vi har fått.

read more

Publicering av Rapporten

Nu har nästan alla läst och kommenterat, som fick rapporten sänd till sig innan jul.
Dags alltså att lägga ut den även här, så alla kan ta del av det arbete vi gjort hittills.
Vi väntar dock fortfarande på Länsstyrelsens kommentar.

Läs Rapporten här!!

read more